

Med fyrverkerier i stjärnhopen Westerlund 2 firas rymdteleskopet Hubbles födelsedag.
25 år med rymdteleskopet
Teleskopet Hubble firar 25 år i rymden med en svensk stjärnhop.
I en kvarts sekel har nu rymdteleskopet försett forskare och oss alla med unika bilder av vår kosmiska omgivning. Jubileet firas med en bild av stjärnhopen Westerlund 2 som ligger i stjärnbilden Kölen på södra stjärnhimlen. Den stora hopen i vitt i bildens centrum består av närmast 3 000 stjärnor. Den upptäcktes på 1960-talet av den svenska astronomen Bengt Westerlund med Uppsala universitets teleskop på Mount Stromlo i Australien.
I stjärnhopens centrum trängs de unga stjärnorna som hör till Vintergatans hetaste, ljusaste och tyngsta. De formar det bråkiga landskapet omkring med sin extremt starka ultravioletta strålning och med orkanvindar av laddade partiklar. Kaoset bidrar även till att en mängd nya stjärnor föds ur de omgivande rymdmolnen.
I rött syns små stjärnor som bara är en till två miljoner år gamla. De vilar fortfarande inuti sina gas- och stoftkokonger innan de börjar lysa med full kraft när fusionen tänder vätgasen i deras inre. De blå stjärnorna kommer däremot mest från förgrunden. Molnens röda färger representerar vätgasen, medan de blå nyanserna är syre.
Du har just läst en text ur tidskriften Forskning & Framsteg. Vill du läsa mer? Prenumerera här!
Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Tidskriften med faktakollade och ögonöppnande reportage och vetenskapsnyheter utkommer med 10 nummer per år.