50 år av demokratisering nästan utraderad
Yttrandefriheten är särskilt hotad när demokratin i världen fortsätter att försvagas, enligt V-Dems senaste årsrapport. USA upplevde under 2025 den största demokratiska tillbakagången i landets historia.
Amerikanska journalister lämnar krigsdepartementet Pentagon i oktober 2025 i protest mot nya regler som försvårar oberoende nyhetsrapportering om USA:s militär.
Bild: Win McNamee / Getty images
De senaste årens demokratiska reträtt i världen fortsatte under 2025. Hela 74 procent av världens befolkning lever nu i något av de 92 länder som klassas som autokratier. För 20 år sedan, 2005, var motsvarande andel bara 50 procent. Dessutom bor en rekordhög andel av mänskligheten, 41 procent, i länder som tydligt rör sig i en mer autokratisk riktning. Dit hörde 2025 demokratier som USA, Storbritannien och Italien.
Det visar årets demokratirapport från V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet, som i år bär den ödesmättade titeln Unraveling of the democratic era? Titeln anspelar bland annat på att demokratin för den genomsnittliga världsmedborgaren nu är tillbaka på 1978 års nivå. Därmed är de framsteg som gjorts under den så kallade tredje demokratiseringsvågen – som inleddes med Portugals nejlikerevolution 1974 och nådde sin kulmen på 1990-talet – nästan utraderade.
Så definierar V-Dem demokrati i 4 steg
- Liberal demokrati kännetecknas av fria val, reglering av den exekutiva makten, skydd för mänskliga rättigheter och likhet inför lagen.
- Därefter finns ”electoral democracy” med flerpartival och tillräckligt skydd för rösträtten, samt yttrandefrihet och föreningsfrihet.
- Sedan kommer ”electoral autocracy”. Där hålls flerpartival, men systemet brister i yttrandefrihet, föreningsfrihet och hur passa fria och rättvisa valen verkligen är.
- Slutligen finns vad som kallas slutna autokratier. Här finns inga fria flerpartival och det saknas yttrandefrihet, föreningsfrihet och fria och rättvisa val.
Svagaste kongressen på över 100 år
En trasig amerikansk flagga pryder omslaget på årets demokratirapport, och den negativa utvecklingen i USA efter Donald Trumps återkomst i Vita huset väger tungt i sammanställningen. V-Dems demokratiindex (Liberal democracy index, LDI) för USA föll från 0,75 till 0,57 under 2025. Det är den största nedgången under ett enskilt år i USA:s 250-åriga historia.
Raset förklaras mestadels av en kraftigt minskad mediefrihet och att kongressens begränsningar av presidentmakten är de svagaste på över 100 år. Därtill har domstolsväsendets oberoende minskat och skyddet av medborgerliga rättigheter försämrats.
På global nivå är yttrandefriheten nu den demokratiska byggsten som försvagas snabbast. Under 2025 minskade yttrandefriheten i 44 länder och förbättrades i bara 11 länder. Statlig censur av medier är nu det vanligaste sättet att driva ett land i en mer auktoritär riktning, enligt rapporten.
Även det statliga förtrycket av civilsamhällets organisationer har förvärrats under 2025, exempelvis i länder som Belarus, Georgien och Mexiko. Autokratiseringen i världen sker alltså i dag främst genom att yttrande- och organisationsfriheten försvagas.
Autokratisk våg kan ha nått sin topp
Den pågående globala autokratiseringsvågen visar sig i tre olika skepnader: dels som en tillbakagång i tidigare stabila demokratier, dels som en återgång eller ett rent sammanbrott i länder som demokratiserades kring millennieskiftet, och slutligen som en fördjupning av autokratin i redan odemokratiska länder.
Allt går dock inte åt samma håll i årets rapport. Författarna noterar – med stor försiktighet – möjliga tecken på att autokratiseringsvågen kan ha nått sin topp. Antalet länder som blir mer autokratiska har minskat från 2022 års rekordnotering på 50, till 44 under 2025. Vissa länder, som Polen och Brasilien, har gjort en U-sväng från tilltagande autokrati till växande demokrati.
Men minskningen sedan 2022 kan inte enbart tolkas som en framgång, eftersom den även speglar att länder som Ryssland och Turkiet anses ha fullbordat sin autokratiseringsprocess och nu räknas som stabila autokratier. Sammantaget verkar den autokratiska vågen alltså ha bromsat in, men än syns inga tecken på att den skulle ha vänt riktning.
En annan iakttagelse är att autokratiska länder som inleder en demokratisering har en hög sannolikhet – statistiskt sett – att lyckas med den. Sju av tio autokratier som under senare år inlett en demokratisering, däribland Montenegro, Bolivia och Seychellerna, klassas nu som demokratier. Under 2025 ökade demokratin i 18 länder, varav tre – Botswana, Guatemala och Mauritius – är nya på listan över demokratiserande länder.
