”AI kan inte ersätta författare eller litterära översättare”

REPLIK. Författaren Jonas Enander ställer i en debattartikel i Forskning & Framsteg den 26 februari en rad relevanta frågor om den nya AI-språkmodellen. Författarförbundet, som deltar i utvecklingen av modellen, ska här ge vår syn på dessa frågeställningar.

Den oro som Enander uttrycker över språket är befogad. Människor läser allt mindre och lämnar över allt mer till AI. Det påverkar både vår förmåga att uttrycka oss och att tänka och resonera. Men AI kan inte ersätta människan i skapandet av litteraturen. AI jobbar med sannolikhet, litteraturen erbjuder det osannolika.

Kultur – och således litteratur – är något som är skapat av människan. Något som talar till andra människor. AI kan leverera text, information (som i bästa fall dessutom stämmer) men det som kommer ur maskinen är mekaniskt och själlöst. AI kan göra direktöversättningar ord för ord, men aldrig förmedla det som översättaren ser att författaren skrivit in mellan raderna, den kontextuella tolkningen av originalverket och det som författaren vill säga bortom orden.

Maskinen kan vara ett verktyg och ett hjälpmedel som människan kan förfoga över, men den kan inte fullt ut ersätta människans roll i skapandet av litteraturen. Därför kommer inte AI att kunna ersätta varken författare eller litterära översättare.

Världen över har massiva upphovsrättsbrott begåtts av techbolag som vill vinna den globala kapplöpningen om att skapa de bästa AI-verktygen. Bland de stora språkmodeller som i dag används globalt finns inte någon som har kunnat redovisa vilka data de använt för träning, vilket gör att det finns starka misstankar om upphovsrättsintrång. Här har vi sett att varken lagstiftning, marknadskrafter eller politiska initiativ varit tillräckliga för att skapa hållbarhet och skydda litteraturen.

Upphovsrätten är grundläggande för den fria litteraturen. Utan upphovsrätt finns varken ekonomiskt värde eller skydd av den konstnärliga friheten i litteraturen. Därför måste vi agera när vi ser dessa upphovsrättsbrott. Vi måste skapa system där vi kan bidra till de innovationer som samhället efterfrågar och samtiden kräver, samtidigt som vi skyddar upphovsrätten.

Än så länge finns bara ett forskningsprojekt utan uttalat kommersiella syften. I det finns ingen ekonomisk ersättning, men vi som upphovspersoner behåller äganderätten. Den färdiga språkmodellen kommer att ägas av upphovspersonerna, det vill säga författarna, förlagen och mediebolagen. Det är således också vi som bestämmer hur den kommer att användas och vad den kommer att kosta, om vi vill tillgängliggöra den kommersiellt. I nuläget finns alltså inga planer på att låta “vanliga” användare nyttja den.

Forskningsgruppen som vi samarbetar med i detta har som syfte med projektet att upphovsrätten ska respekteras. Den modell som Jonas Enander länkar till i sin artikel, GPT SW3, togs fram av AI Sweden och det framkom efterhand att piratkopierat material använts. Det är just på grund av sådana initiativ som vi sett oss manade att själva söka samarbeten för att visa på alternativ. AI Swedens modell kommer inte att användas som grund i det här projektet.

I stället kommer den nya språkmodellen att bygga på en utländsk modell, vi är i kontakt med två olika länder för att säkerställa att dessa modeller bygger på material som är upphovsrättsligt okej. Vi kommer inte att medverka till ett projekt där upphovsrätten på något sätt förbisetts.

Författarförbundet företräder kollektivet i de här förhandlingarna. Liksom i andra avtalslicenser kommer inte varje enskild författare att få frågan om att delta. Däremot tittar vi på möjligheterna att meddela förbud för enskilda författare. Rättsläget inom EU är oklart och vi följer utvecklingen noga. Nyligen röstade EU-parlamentets utskott för rättsliga frågor igenom en rapport från Europaparlamentarikern Axel Voss som bland annat innebär att rättighetshavare ska kunna välja bort AI-träning för sina verk. Detta kan ge en riktlinje för hur förbehåll kan hanteras i det här fallet. Författarförbundet kommer att fortsätta arbeta för såväl upphovsrätt som det mänskliga skapandets betydelse, språket och litteraturen.