AI – möjlighet och hinder för FNs globala mål
Under det kommande decenniet ser AI, artificiell intelligens, ut att kunna förändra världen. Nu har forskare från bland annat KTH försökt svara på den enorma frågan: Hur?
Bild: Getty Images
Avskaffa extrem fattigdom, minska ojämlikheter och orättvisor, främja fred och lösa klimatkrisen. Detta hade FNs medlemsländer i åtanke när de år 2015 enades om 17 globala mål att uppfylla till 2030.
Men på många punkter går utvecklingen åt fel håll eller står stilla, enligt den senaste statusrapporten från 2019. Kan vår tids allt mer avancerade AI, artificiella intelligens, vända trenden? För att svara på den frågan kartlade en forskargrupp med KTH-forskare i spetsen de AI-studier som finns publicerade för vartenda ett av de globala målens 169 delmål, och har nu publicerat sina resultat i Nature.
De hittade evidens för att hela 80 procent av delmålen kan gynnas av AI. Allra störst potential syns inom målet fattigdomsbekämpning, men AI kan även låta oss bättre förstå klimatkrisen och skapa energisnålare städer med renare luft, för att ta några exempel.
AI kan hindra FN:s globala mål
Men forskarna hittade även evidens av en annan sort: studier som visar att AI tvärtom kan hämma omkring 35 procent av målen.
Politisk polarisering kan späs på när algoritmer skräddarsyr innehåll för användare på sociala medier. Utsattheten för cyberattacker kan öka när samhället blir mer och mer digitalt. En central risk är att det kommande decenniets AI-teknik inte blir lika tillgänglig för alla, och därmed förvärrar ojämlikheterna i världen. I en världsekonomi där stora delar bygger på AI kan hela länder som inte kommit lika långt i utvecklingen hamna på efterkälken – något som blir särskilt tydligt i och med att målet om fattigdomsbekämpning är det mål med både störst positiv och störst negativ AI-potential.
– Det är, som jag ser det, den tydligaste bilden av hur AI är ett tveeggat svärd, säger Ricardo Vinuesa, studiens ingenjörsexpert, som forskar om strömningsmekanik på KTH.
Han har lett projektet ihop med Francesco Fuso Nerini, som forskar om energi och hållbarhet. Francesco påpekar att även om 80 procent positiv påverkan kan låta mycket, går inte målen att likställa med varandra.
– Ett delmål kan vara lika viktigt som 20 andra i en specifik kontext, de är alla viktiga på olika sätt, säger han.
Vill väcka debatt kring AI
Även om rapporten ringar in flera mörka moln är forskarna i grunden positiva. Nu ska de jobba för att sprida resultaten, bland annat genom en internationell workshop i Sverige där forskare, företagare och även beslutsfattare bjuds in.
– Om vi gör rätt val under de närmsta tio åren, så kommer det vara oerhört positivt. Gör vi fel val kring regleringar och etik kan det däremot bli rätt negativt, säger Francesco Fuso Nerini.
Ricardo Vinuesa fyller i:
– Debatten behövs. Budskapet att ta med sig hem är att det finns potential för bra saker, men att vi måste prata om frågan.
