Älgen ny på rödlistan – men tumlaren och igelkotten väcker större oro

Vart femte år kommer en ny upplaga av rödlistan och naturvårdssverige väntar med spänning på vilka kategorier olika arter kommer att hamna i den. Rödlistan redovisar risken för att olika arter av djur, växter, svampar och alger ska försvinna från Sverige. Det är något av en omvänd Oscarsgala där de som det gått allra sämst för får mest uppmärksamhet.

Årets lista bedömer 23 103 olika svenska arter. Av dem klassas 5 217 som rödlistade – vilket är en ökning med 10 procent sedan förra rödlistan. Ökningen beror dels på att fler arter kunnat bedömas, och dels på att en större andel av de bedömda arterna nu blir rödlistade.

Älgen är en något oväntad nykomling – men det är nog den rödlistade art vi behöver oroa oss minst för, enligt Henrik Thurfjell på Artdatabanken. Han är ansvarig för expertkommittén för däggdjur och fåglar, och har därmed fått den lite besvärliga arten älg på sitt bord.

Älgens entré på rödlistan beror på att den har minskat med över 15 procent över tre generationer. När data över älgens populationsförändring läggs in i rödlistningens datamodeller hamnar den i kategorin nära hotad (NT, se faktaruta). Det betyder inte att den är på väg att utrotas, utan att jägarkår, politiker och myndigheter medvetet har valt att minska älgstammen, förklarar Henrik Thurfjell.

– Älgen är det så många som bryr sig om så den kommer vi inte att utrota i första taget. Men vi måste följa rödlistningens principer, och då kan vi inte göra undantag för arter bara för att vi tycker oss ha koll på dem.

Han hoppas att fallet älg kan sprida större förståelse för vad rödlistan är och inte är.

– När en art blir rödlistad är det en varningsflagg, som innebär att vi behöver titta närmare på den. För många av däggdjuren, där vi redan har mycket kunskap, är det kanske inte nödvändigt att titta så mycket närmare.

Igelkotten är däremot ett däggdjur där varningsflaggan lyser skarpt röd. Till skillnad från älgen finns inga långa dataserier över igelkottarnas antal och utbredning, men de data som faktiskt finns pekar på en kraftig nedgång under de senaste decennierna. Arten placeras under kategorin sårbar (VU, se faktaruta) på årets rödlista.

– Igelkottarna har försvunnit väldigt mycket från landsbygden. Numera håller de sig i princip bara kring villaträdgårdar, säger Henrik Thurfjell.

Där trivs inte grävlingen, som är igelkottens fiende nummer ett. Även Gotland är en fristad där det är jämförelsevis gott om igelkott men där grävlingar saknas.

Andra tänkbara orsaker till igelkottens nedgång är miljögifter, trafik, robotgräsklippare eller någon ännu okänd sjukdom. Det är bråttom att få mer kunskap om läget och reda ut orsakerna bakom minskningen, enligt Henrik Thurfjell.

Den art han oroar sig allra mest för är tumlaren – vår enda svenska val.

Underarten av tumlare som finns i Östersjön är akut hotad sedan tidigare, men nytt för i år är att hela arten tumlare klassar som rödlistad i kategorin nära hotad (NT, se faktaruta).  Nya studier från Kattegatt visar nämligen att katastrofalt många tumlare dör i fiskeredskap. Nya regler om tumlarskrämmor på fiskenät infördes 2024 men bara i ett begränsat område utanför Skåne.

– Bifångsterna är ungefär tio gånger större högre än vad populationen klarar långsiktigt, säger Henrik Thurfjell.

Läs mer: Därför rödlistas fler dagfjärilar