Andas ut – våra lungor blir allt starkare
Under de senaste 100 åren har européernas lungkapacitet blivit allt bättre. Det visar en omfattande studie där forskare vid Göteborgs universitet finns bland författarna.
Dagens européer har en betydligt bättre lungkapacitet än vad befolkningen hade för hundra år sedan. Det är något läkare behöver ta hänsyn till vid diagnosticering av lungsjukdomar, menar studiens författare.
Image: Getty images
Ta ett djupt andetag och känn dig stolt. Du slår nämligen sannolikt föregående generationer när det gäller lungkapacitet. Det visar en ny forskningsstudie som omfattar nästan 250 000 européer födda mellan år 1884 och 1996.
Mätdatan bygger på spirometri, en metod där man först andas in maximalt och sedan andas ut så hårt man kan, in i en apparat.
Mätningarna gjordes under perioden 1965 till 2016 och deltagarna var mellan 20 och 94 år gamla när de deltog. De jämfördes med andra i samma ålder, exempelvis 50-åringar födda år 1920 jämfördes med 50-åringar födda 1930 eller 1940.
Ökade stadigt varje år
Det visade sig att volymen under utandningens första sekunden ökade med 4,8 milliliter för varje årskull. För hela utandningen var ökningen 8,8 milliliter. Forskarna har tagit hänsyn till att den genomsnittliga kroppslängden har ökat – en välkänd koppling till ökad lungkapacitet.
– Det som är så spännande är att lungfunktionen har förbättrats trots att vi tar hänsyn till den ökande längden. Förbättringen måste därför vara kopplad till andra faktorer, till exempel bättre hälsa, matvanor och arbetsmiljöomständigheter, säger Lowie Vanfleteren, lektor vid Göteborgs universitet, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhusets KOL-centrum och en av studiens huvudförfattare.
Forskarna menar att gränsvärden för vad som anses vara en ”normal” lungfunktion vid en viss ålder nu behöver uppdateras, eftersom det kan påverka diagnoskriterier för sjukdomar som kol, kroniskt obstruktiv lungsjukdom.
Bild: Göteborgs universitet
Utvecklingen tycks plana ut
Studien tyder dock på att förbättringen har saktat ned under de senaste åren.
– En förklaring skulle kunna vara en ökning av ”lyxiga” problem som fetma, eller att vi har nått en gräns för hur bra människans lungfunktion genetiskt kan bli just nu, säger Lowie Vanfleteren.
Han tillägger dock att trenden under de senaste åren måste tolkas med försiktighet eftersom resultaten ligger så nära i tid.
Studien bygger på tvärsnittsdata, vilket innebär att deltagarna inte följdes över tid utan bara vid ett tillfälle. Forskarna har därför inte kunnat studera hur deltagarnas lungkapacitet förändrades under livet.
Forskningsstudien om att lungkapacitet har förbättrats över tid är publicerad i tidskriften The Lancet Respiratory Medicine.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
10 tidningsnummer om året och dagliga nyheter på fof.se med kunskap baserad på vetenskap.
