Andras åsikter viktiga när vi konsumerar klimatsmart

Varför gör vissa mindre hållbara val i vad de konsumterar? En delförklaring kan vara att de helt enkelt saknar personer i sin omgivning som uppmuntrar (eller tjatar) på dem. Det menar forskare från Örebro universitet, som har undersökt frågan.

– Konsumtionen ökar, trots all den information och de rekommendationer som finns kring hur man kan göra mer hållbara val. Vi ville därför studera sociala nätverk och se vilken potential de har för att påverka våra konsumtionsvanor, säger Carolin Zorell, lektor i statsvetenskap vid Örebro universitet, och en av studiens författare tillsammans med kollegan Thomas Denk.

De har samlat in enkätsvar från drygt 1 600 svenskar mellan 16 och 85 års ålder, från SOM-undersökningen år 2019. Frågorna handlade om deltagarnas konsumtion och hur ofta andra gav råd eller synpunkter på hur den skulle kunna bli mer hållbar. De som hade fått klimatsmarta synpunkter var mellan 30 och 39 procent mer benägna att välja bort produkter av klimatskäl (eller köpa produkter av klimatskäl, så kallad buycotting) samt att avstå från att flyga, än de som inte hade fått några synpunkter alls.

Starkast var effekten av att själv ha diskuterat konsumtionsval med andra, där sannolikheten ökade med 80 procent. Ju oftare synpunkterna kom, desto högre var sannolikheten att mottagaren ägnade sig åt något av beteendena.

– Frekvensen var viktig, men inte helt avgörande. Vi såg en tydlig effekt redan bland personer som bara hade fått synpunkter ett par gånger, kanske vid tre till fyra tillfällen under året, säger Carolin Zorell.

Kontrollerade för andra faktorer

Vad vi väljer att konsumera påverkas av en mängd olika faktorer. Forskarna tog därför hänsyn till bland annat inkomst, kön, utbildningsnivå och politisk inriktning i sina analyser. De fann att faktorerna förklarade en del av resultaten i studien, men inte nog för att slå ut effekterna av andras synpunkter.

Studien har ett antal begränsningar. Dels bör man vara försiktig med att generalisera resultaten till andra länder än Sverige. Resultaten visar heller inte om det är synpunkterna i sig som leder till de mer hållbara konsumtionsvanorna, bara att det finns ett samband mellan faktorerna. Dessutom framgår inte relationen mellan mottagare och avsändare.

Just nu jobbar Carolin Zorell och hennes kollegor med en ny studie där följer personer över en längre tid, för att se om det finns ett orsakssamband. De samlar även mer detaljerade data om vilka som ger respektive tar emot synpunkterna. Preliminära resultat tyder på att råden väger tyngre om de kommer från någon man ser upp till eller beundrar.

Studien är publicerad i tidskriften Scandinavian Political Studies.