De sociala mediernas algoritmer väljer vad som ska dyka upp i våra flöden. Det är endast företagen själva som har tillgång till dessa system, vilket länge har hållit forskningen utanför – fram tills nu. 

Med en ny metod har forskare vid Stanford university lyckats fastslå att det som algoritmer väljer att visa oss påverkar hur vi känner inför våra politiska meningsmotståndare. Carl Heath är senior forskare på forskningsinstitutet Rise där han forskar om samhällets digitala strukturomvandling.

”Vi har länge haft en intuitiv känsla av att det finns ett samband, men det har varit svårt att bevisa eftersom plattformarna själva kontrollerat all forskning på sina egna system. Stanfordforskarna kringgick detta genom att bygga ett webbläsartillägg som rangordnade om flödet i realtid, utan plattformens tillåtelse”, skriver Carl Heath till Forskning & Framsteg. 

Carl Heath menar att det i dag är svårt för forskare att få tillgång till bra data på sociala medier. Studiens metod är därför viktig för framtida oberoende forskning. 

Studien, som är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Science, tittar på X:s (tidigare Twitter) algoritmer, den plattform som används mest för politisk debatt i USA. Undersökningen gjordes veckorna före presidentvalet 2024 och i studien ingick 1 256 personer som delades upp i olika grupper. Vissa fick sina flöden ändrade och det dök upp fler eller färre antidemokratiska inlägg, det som forskarna kallar antidemocratic attitudes and partisan animosity (AAPA). De andras flöden lämnades orörda. 

När de olika grupperna jämfördes och materialet sammanställdes såg forskarna att personer som fått mer AAPA i sitt flöde hade kyligare känslor gentemot sina politiska meningsmotståndare, medan färre AAPA-inlägg ledde till varmare känslor. Resultatet visar också att flödets effekter påverkar republikaner och demokrater lika mycket. 

År 2020 ledde Carl Heath en statlig utredning ”om det demokratiska samtalet i en digital tid” (SOU 2020:56). Utredningen varnade för sociala mediernas roll i politiken men kunde inte fastslå algoritmernas påverkan. 

”I betänkandet beskrev vi hur plattformarnas design påverkar förutsättningarna för demokratiska samtal, och vi efterlyste mer forskning och transparens kring algoritmernas effekter. Den här studien fyller den luckan”, skriver Carl Heath.

Samtidigt bjuder studien på ljusglimtar, menar Carl Heath och pekar på att det går att designa algoritmer som minskar polarisering. ”Det är inte en naturlag att sociala medier måste splittra oss. Det betyder att det går att påverka detta, både som individ, som organisation och i samhället i stort. Väljer vi som samhälle att ta dessa frågor på allvar, och att vi vill göra något åt det, så är det möjligt”, skriver han.

Sociala mediers affärsmodell går ut på att vi ska tillbringa så mycket tid som möjligt på plattformen. Algoritmerna har lärt sig att starka känslor, särskilt ilska och vrede, fångar användarna och därför prioriteras sådana inlägg. 

Studien visar att mindre polarisering i våra flöden leder till svagare engagemang, användarna tillbringar då någon minut mindre per dag på apparna. Det kan låta lite, men leder till stora förluster av annonsintäkter för plattformarna. 

”Här måste vi som samhälle bestämma oss för vad vi prioriterar. En stärkt demokrati och goda digitala samtal, eller maximalt engagemang?”, skriver Carl Heath. 

2026 är det riksdagsval i Sverige och Carl Heath menar att studien tydligt visar att vi i Sverige också måste ta plattformarnas politiska påverkan på allvar. 

”Om algoritmer på plattformar som X och TikTok fortsätter att förstärka visst innehåll kommer det att påverka vilka budskap som får spridning och hur väljare uppfattar sina meningsmotståndare”, skriver han och fortsätter:

”Studien visar att en veckas exponering för polariserande innehåll kan förändra attityder motsvarande tre års samhällsutveckling. En hel valrörelse på sådana plattformar kan få betydande effekter. Vi behöver både öka medvetenheten om detta och fundera på alternativa digitala rum för den politiska debatten.”

Den här artikeln uppdaterades senast 28 november 2025.