Anundshög plundrat igen – ”Regeringen måste skydda fornlämningarna”
Fornlämningsområdet Anundshög utanför Västerås har plundrats igen – mindre än ett år efter förra tillslaget. Nu kräver museichefen Nina Eklöf att regeringen prioriterar arbetet med att skydda fornlämningar.
Anundshög utanför Västerås har utsatts för två plundringar inom loppet av ett år.
Bild: Mats Karlsson
– Jag är bestört, arg och ledsen. Detta är helt galet! Jag kunde aldrig föreställa mig att plundrarna skulle komma tillbaka, säger Nina Eklöf, chef för Västerås museer, sedan 20 nya plundringsgropar hittats i veckan.
Groparna ligger intill samma område som plundrades i maj 2025, plundrarna har gått just bredvid där de gick då.
– Jag tolkar det som att samma personer har återvänt. Att de kommit tillbaka till en plats som alla har ögonen på, tyder på att de fick utdelning, säger Nina Eklöf.
”Plundringarna är en fråga för regeringen”
Plundringsfrågan har inte uppmärksammats av myndigheter på 10–15 år, enligt Nina Eklöf. Nu vill hon att frågan lyfts till högsta ort.
Bild: Lisa Berg, Gotlands museum
– Vi som museum får väldigt många frågor från allmänheten om varför de här platserna inte skyddas, och en massa förslag på vad vi borde göra. Men det här borde vara en fråga för regeringen. Den borde ge Riksantikvarieämbetet i uppdrag att lägga till plundringen av kulturarvet i beredskapsarbetet.
Varken Riksantikvarieämbetet eller regeringen hade efter fjolårets plundringar några planer på att öka skyddet. Inga instruktioner gavs i regleringsbrevet för 2026 som innehåller myndighetens prioriteringar för verksamheten. Kulturminister Parisa Liljestrand har hänvisat till berörda myndigheters befintliga arbete.
Plundringen vid Anundshög 2025 upptäcktes av en arkeolog som guidade en skolklass i området. Där finns landets största gravhög, skeppssättningar och andra lämningar från vikingatiden. När arkeologer sökte igenom området hittades ett 80-tal plundringsgropar.
I december upptäcktes att liknande plundringar skett vid Gamla Uppsala och Fornsigtuna, Sigtunas föregångare.
Förundersökning om plundringarna
Nästa vecka ska arkeologer enligt planen undersöka området kring Anundshög igen, nu med detektor för att se om plundrarna bara gått på ädlare metaller och lämnat järnskrot kvar i marken.
Det är förbjudet att söka med metalldetektor utan tillstånd, och tillstånd ges aldrig vid fornlämningar.
Det pågår en förundersökning om grovt fornminnesbrott vid de tre platserna. Enligt Riksantikvarieämbetet hölls nyligen ett möte med polis, åklagare och berörda museer och länsstyrelser för att hitta rutiner för hur man ska agera när plundringar upptäcks och hur antikvitetshandeln kan agera.
Lagskydd mot plundring
Det finns cirka 1,5 miljoner fasta fornlämningar i landet, de flesta i Mälardalen, Gotland och Öland, Öster- och Västergötland.
- Fasta fornlämningar på land har varit skyddade sedan 1800-talet, men straffen låga. Däremot var det tillåtet att ta upp fynd från vrak ända fram till 1967. Då blev det förbjudet att rubba vrak äldre än 100 år.
- Fram till 1990 var maxstraffet för fornminnesbrott 6 månaders fängelse, och preskriptionstiden 6 månader. Det var förbjudet att använda metallsökare på Gotland och Öland. Vanligaste domarna var böter och villkorligt fängelse.
- 1991 infördes rubriceringen grovt fornminnesbrott, som straffas med upp till 4 års fängelse. Metallsökare förbjöds i hela landet. Preskriptionstiden förlängdes till 6 år.
- Mellan 1973 och 2005 föll 36 domar för fornminnnesbrott, två av dem med fängelse och resten böter. Sex av domarna gällde plundring, de flesta andra åverkan av jord- och skogsbruk. Framför allt handlade det om förstörda gravar. I fem fall utdömdes skadestånd.
- 2012 föll den första fängelsedomen för grovt fornminnesbrott, då tre män dömdes för att ha plundrat silverskatter på Gotland i ett antal år. 2022 föll den andra, då två män dömdes för att ha plockat upp ett mycket stort antal föremål från vrak utanför Öland.
- 2013 ändrades definitionen på fornlämningar till att gälla lämningar äldre än 1850, oavsett om det är lösa föremål, fasta konstruktioner eller vrak. Det blev tillåtet att använda metallsökare, men inte för att söka fornlämningar.
- 2016 bildades en särskild grupp på polisens Nationella operativa avdelning som utreder grova brott mot Kulturmiljölagen, som fornminnnesbrott lyder under sedan 1988.
Källor: Riksantikvarieämbetet, BRÅ och Riksdagen
