Annons

Fysikpristagarna Syukuro Manabe, Klaus Hasselmann och Giorgio Parisi.

Bild: 
Niklas Elmehed © Nobel Prize Outreach

Årets Nobelpris i fysik belönar klimatforskning

Årets Nobelpris i fysik går till ”banbrytande bidrag till vår förståelse av komplexa fysikaliska system”. Här kan du se tillkännagivandet och läsa om priset.

Annons

Ena hälften av fysikpriset delas av Syukuro Manabe vid Princeton University i USA och Klaus Hasselmann vid Max-Planck-Institut für Meteorologie i Tyskland, ”för fysikalisk modellering av jordens klimat, kvantitativ analys av variationer och tillförlitlig förutsägelse av global uppvärmning”.

Den andra halvan går till Giorgio Parisi vid Sapienza Universitá di Roma i Italien ”för upptäckten av hur oordning och fluktuationer samverkar i fysikaliska system från atomära till planetära skalor”.

– Det står klart att för kommande generationer måste vi agera nu, säger fysikpristagaren Giorgio Parisi på presskonferensen, apropå klimatförändringar.

– De i år belönade upptäckterna visar att våra kunskaper om klimatet vilar på en solid vetenskaplig grund baserad på en rigorös analys av observationer. Årets pristagare har alla bidragit till att vi numera har djupare kunskaper om egenskaper och förändringar i komplexa fysikaliska system, säger Thors Hans Hansson, ordförande i Nobelkommittén för fysik i ett pressmeddelande.

Läs F&F:s fysikredaktör Anna Davours fördjupning ”Klimat och komplexitet belönas med fysikpris” och hennes tidigare reportage om klimatmodeller, "Koden bakom klimatet"

Förra året gick priset till Roger Penrose, Reinhard Genzel och Andrea Ghez upptäckten av rymdens svarta hål.

År 2019 prisades James Peebles, Michel Mayor och Didier Queloz för att ha gett mänskligheten en ny förståelse för jordens och människans plats i universum.

Här finns Kungliga vetenskapsakademiens lista över samtliga tidigare pristagare.

Klimat och komplexitet belönas med fysikpris

FN:s stora klimatkonferens i Glasgow inleds om mindre än en månad, och ett Nobelpris till fysi

2021-10-05

Medicinpris till forskning om beröring och temperatur

Upptäckterna har förklarat vår livsviktiga förmåga att registrera temperatur, beröring och våra kroppsdelars position i rummet (proprioception). De har betydelse för en rad fysiologiska processer och sjukdomstillstånd.

Under alla månader med coronarestriktioner har många av oss upplevt en skriande brist på sinnliga upplevelser i form

2021-10-04

Koden bakom klimatet

För drygt 100 år sedan skapade den svenske forskaren Svante Arrhenius världens första klimatmodell.

2018-11-29

Upptäckten av rymdens svarta hål

Ingenting kan fly ur ett svart hål. Dessa kompakta objekt böjer rumtiden till en bottenlös brunn.

2020-12-07

Vår plats i kosmos

Hur uppstod världsalltet, och vilken är vår plats i det? Tack vare årets pristagare i fysik vet vi mycket mer.

2019-12-05

Jakten på exoplaneter har bara börjat

51 Pegasi b – den första exoplaneten som upptäcktes i en omloppsbana kring en vanlig stjärna. Upptäckten får nu Nobelpriset i fysik 2019.

Forskare har hittat mer än 4 000 planeter kring fjärran solar, och fler upptäcks hela tiden.

2019-10-23

Finlir med laser ger Nobelpris i fysik

Tecknade porträtt av de tre pristagarna: Arthur Ashkin, Gérard Mourou och Donna Strickland

Ögonoperationer med laser är en av de saker vi kan tacka årets Nobelpristagare i fysik för.

2018-10-02

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.