Årets Nobelpris i fysik belönar klimatforskning

Ena hälften av fysikpriset delas av Syukuro Manabe vid Princeton University i USA och Klaus Hasselmann vid Max-Planck-Institut für Meteorologie i Tyskland, ”för fysikalisk modellering av jordens klimat, kvantitativ analys av variationer och tillförlitlig förutsägelse av global uppvärmning”.

Den andra halvan går till Giorgio Parisi vid Sapienza Universitá di Roma i Italien ”för upptäckten av hur oordning och fluktuationer samverkar i fysikaliska system från atomära till planetära skalor”.

– Det står klart att för kommande generationer måste vi agera nu, säger fysikpristagaren Giorgio Parisi på presskonferensen, apropå klimatförändringar.

– De i år belönade upptäckterna visar att våra kunskaper om klimatet vilar på en solid vetenskaplig grund baserad på en rigorös analys av observationer. Årets pristagare har alla bidragit till att vi numera har djupare kunskaper om egenskaper och förändringar i komplexa fysikaliska system, säger Thors Hans Hansson, ordförande i Nobelkommittén för fysik i ett pressmeddelande.

Läs F&F:s fysikredaktör Anna Davours fördjupning ”Klimat och komplexitet belönas med fysikpris” och hennes tidigare reportage om klimatmodeller, ”Koden bakom klimatet”. 

Förra året gick priset till Roger Penrose, Reinhard Genzel och Andrea Ghez upptäckten av rymdens svarta hål.

År 2019 prisades James Peebles, Michel Mayor och Didier Queloz för att ha gett mänskligheten en ny förståelse för jordens och människans plats i universum.

Här finns Kungliga vetenskapsakademiens lista över samtliga tidigare pristagare.