Annons

Björnar kan ha fått i sig resistenta bakterier genom föroreningar i naturen.

Bild: 
Getty images

Björntänder ger hopp om minskad antibiotikaresistens

Förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier i Sveriges natur kan ha minskat sedan 1990-talet. Det visar analyser av björntänder vid Naturhistoriska Riksmuseet.

Annons

Publicerad:

2021-08-25

Under 1980- och 90-talen infördes hårdare restriktioner kring användningen av antibiotika i Sverige. Detta för att motverka vad som enligt Världshälsoorganisationen är ett av dagens största hot mot mänskligheten: antibiotikaresistens.

Restriktionerna var ett svar på att antibiotika överanvändes, bland annat inom sjukvården och vid djuruppfödsel inom lantbruket.

Nu visar en internationell grupp forskare att åtstramningen kan ha gynnat naturen. Analyser av bevarade björntänder tyder nämligen på att förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier ökade från och med 1950-talet, för att sedan delvis minska under de senaste 20 åren.

– Ökningen hade vi väntat oss att se, men minskningen gjorde oss mycket förvånande, säger Katerina Guschanski, som forskar vid institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet, är knuten till University of Edinburgh i Skottland och en av studiens författare.

Kartlade gener i bakterier från tandsten

Analyserna bygger på 57 björnkranier från centrala och norra Sverige, och täcker in åren 1842 till 2016. Mer specifikt undersökte forskarna björnarnas tandsten.

– Vi skrapade bort avlagringarna och analyserade dem. De innehåller främst bakterier och byggs upp under björnens liv då de till skillnad från oss människor inte borstar tänderna, säger Katerina Guschanski.

Studien bygger på analyser av bakterier i tandsten från björntänder. Kvarlevorna finns i Naturhistoriska Riksmuseets samling och täcker in perioden mellan år 1842 och 2016.

Bild: 
Katerina Guschanski

Forskarna studerade bakteriernas dna, och letade efter gener som tydde på att de hade utvecklat resistens mot antibiotika. Sådana fynd kan innebära att björnen vid något tillfälle kommit i kontakt med resistenta bakterier.

– Men mer sannolikt är att björnarnas egna bakterier har svarat på antibiotika från föroreningar i naturen, då björnarna dricker vatten, gräver hålor i jorden och är allätare i toppen av näringskedjan.

Varför är era fynd betydelsefulla?

– Sverige var ett av de första länderna i Europa som vidtog åtgärder för att bekämpa antibiotikaresistens. Att detta tycks ha avspeglats i naturen och hos vilda djur tyder på att vi människor faktiskt kan göra rätt för oss och kompensera för tidigare misstag, vilket är ett mycket kraftfullt budskap.

Studien har flera begränsningar. Dels kan forskarna inte vara helt säkra på att de åtstramade reglerna direkt har orsakat fynden i studien, bara att där finns en koppling. Dessutom avhandlar studien bara en djurart i en del av världen. För att bli säkrare på sina resultat vill forskarna upprepa studien med fler arter i andra länder.

De vill bland annat studera arter som lever mindre isolerat än brunbjörnar och se om förekomsten av resistenta bakterier är särskilt hög bland djur som lever tätare inpå människan.

Studien är publicerad i Current Biology, och huvudförfattare är Jaelle Brealey vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet i Trondheim.

Antibiotikaresistenta bakterier sätter liv på spel

Bakterier som är resistenta mot antibiotika är ett allvarligt och växande hot mot både människors och djurs hälsa.

2020-03-05

Svenska forskare överlistar resistenta bakterier

När antibiotika inte längre biter tar forskarna till nya metoder för att ta kål på bakterierna.

2020-03-05

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.