Blinda återskapar minnen på samma sätt som seende

Minnen skapas genom hela livet och involverar ofta flera sinnen samtidigt. Inom psykologin kallas processen för multimodalitet och betyder att sinnen var för sig bidrar till ett gemensamt helhetsintryck av en händelse. 

Nu har forskare tagit reda på vilken betydelse synen har när minnen plockas fram. De testade hur 31 seende och 31 personer som föddes blinda, eller blev blinda i tidig barndom, plockade fram självbiografiska minnen genom lukt- och ljudledtrådar. Resultatet publicerades i den vetenskapliga tidskriften Consciousness and Cognition.

– Det här var ett sätt att se hur synen påverkar minnesframplockningen. Vi upplever alltid en blandning av sinnesintryck. Till exempel kan en lukt väcka minnen som består av flera sinnesupplevelser. En seende person kan antagligen koppla ihop en lukt med ett synintryck, vilket inte en blind person kan göra, säger Stina Cornell Kärnekull, forskare vid Psykologiska institutionen vid Stockholms universitet, och en av författarna till studien.

Försökspersonerna fick känna ett antal lukter och ljud och berätta ifall de framkallade ett minne, samt uppskatta i vilken åldern de var när händelsen utspelade sig. Det visade sig att lukt framkallade störst andel minnen från tidig barndom och att ljud framkallade minnen något senare, i cirka 11–20-årsåldern.

Minnen skapades vid samma tidpunkt i livet

Resultatet var detsamma för blinda och seende. Båda grupperna skapade lukt- och ljudminnen vid ungefär samma tidpunkt i livet. Tidigare forskning har antytt att blinda har förmågan att kompensera synförlust genom att förstärka andra sinnen – men det verkar inte påverka från vilken ålder som minnen återskapas.

– Det är tydligt att personer som är blinda från barndomen plockar fram minnen på samma sätt som seende. Det verkar som att interaktionen mellan synen och andra sinnen inte spelar särskilt stor roll för sättet hur minnen plockas fram, säger Stina Cornell Kärnekull.