Brist på grundvatten hotar norra Sverige

Grundvatten bildas när nederbörd sipprar ner genom marken. Vattnet lagras i tomrum och sprickor i berggrunden.

I norra Sverige fylls grundvattenmagasinen på under snösmältningsmånaderna. Under sommaren sjunker nivåerna eftersom nederbörden till stor del tas upp av växtligheten eller avdunstar. Under hösten stiger nivåerna, för att sedan sjunka på nytt under vintern då nederbörden faller som snö och stannar ovanpå marken i stället för att leta sig ner.

En ny avhandling från Göteborgs universitet visar dock att de här gamla mönstren rubbas i takt med att klimatet blir varmare.

De senaste 40 åren har vintrarna blivit mildare och gjort att stora delar av snösmältningen sker medan det fortfarande är tjäle i marken. Vattnet rinner då ovanpå marken och vidare ut i sjöar och vattendrag i stället för att gå ner i jorden. Det kan orsaka problem med översvämningar, och att grundvattenmagasinen inte fylls på som tidigare.

– Förut har snösmältningen skett senare och långsammare i norra Sverige. Då hinner tjälen tina upp och släppa igenom vattnet, säger Michelle Nygren, som är doktorand vid Göteborgs universitet och har studerat grundvattennivåer i Sverige, Finland och Kanada.

Trendbrottet är tydligast norr om Stockholm och i Finland och innebär en stor risk för minskade grundvattennivåer. Med varmare somrar förlängs också växtsäsongen, vilket gör att vegetationen slukar en hel del av den nederbörd som tidigare rann ner i berggrunden. När markfuktigheten minskar ökar även risken för bränder.

I södra Sverige är tjälen mindre utbredd. Med regn i stället för snö fylls grundvattnet kontinuerligt på, och här stiger nivåerna från hösten fram till våren. Men i de sydöstra delarna av landet faller så lite nederbörd att detta inte räcker till för att fylla magasinen. När somrarna blir varmare ökar problematiken.

– Jag tror att vi kommer att prata allt mer om grundvattenfrågorna framöver, säger Michelle Nygren.