”Censur kan vara sådant som dribblas bort i algoritmerna”
Den amerikanska talkshowen Jimmy Kimmel Live stoppades tillfälligt efter Kimmels monolog om president Donald Trump och den mördade högerdebattören Charlie Kirk. Efter detta har yttrandefrihet och censur diskuterats flitigt på sociala medier. Men vad innebär egentligen censur? F&F frågar litteraturvetaren Jon Helgason.
Protesterar i New York den 19 september mot att tv-bolaget ABC beslutat att stänga av programledaren Jimmy Kimmel efter hans uttalanden om mordet på Charlie Kirk. Jimmy Kimmel har återgått i arbete.
Bild: Stephanie Keith / Getty Images
Den vanligaste definitionen av censur är att staten stoppar skrifter före publicering. Nu tar användare på sociala medier till begreppet censur när deras inlägg om Gazakriget inte får lika stor spridning som övriga inlägg. Har begreppet fått en ny klädnad i och med teknikutvecklingen?
Inte riktigt, menar Jon Helgason som är docent i litteraturvetenskap vid Linnéuniversitetet.
Vad är censur?
– Många har en bild från Kalla kriget med en öststatbyråkrat i grå kostym som med en fet penna stryker meningar och maskar stora stycken i en text. Så är det ju inte. Den enklaste definitionen som ofta anförs handlar om myndighetskontroll av skrifter före publicering. Man behöver inte tänka efter särskilt länge för att inse att den inte riktigt svarar mot verkligheten. Även redan tryckta skrifter dras tillbaka av olika anledningar.
Bild: Linnéuniversitetet
– Helst vill man få till stånd en kultur där förlag och medieproducenter ägnar sig åt någon form av självcensur så att behovet av sådan formell censur aldrig uppstår. Ett exempel är den kinesiska censuren. I Kina har ett fåtal förlag rätten att ge ut ISBN-nummer, man kan säga att det är ett personnummer för böcker. Om något förlag gör ett övertramp får de inte fler nummer och då kan de inte ge ut fler böcker.
– Censur kan alltså omfatta allt från direkta förbud, juridiska ingripanden till mer subtila kontrollformer som syftar till att styra eller påverka det som publiceras. Det rimliga skulle vara att landa i att censur är ett vittomfamnande koncept. Någon skulle säga att det är en ganska luddig definition. Det blir som ett sluttande plan: när blir det egentligen censur?
Finns det en poäng med att utöva censur?
– Jag skulle säga att det finns en medial bild och en föreställning om yttrandefrihet och tryckfrihet som väldigt absoluta värden. Det finns ofta ett darr på rösten när man konstaterar att något är ett brott mot yttrandefriheten.
– Det är koncept som föddes ur Europas strävan mot demokrati under 1700-talet: Man skulle kunna säga vad som helst och i slutändan skulle det ha en positiv effekt på samhället. Men tänker man efter finns det trots allt fall där man inte vill ha en oinskränkt yttranderätt.
– Vi har på relativt goda grunder en lag mot förtal. Vi har en lag mot vissa typer av hatbrott eller spridning av hatpropaganda. Egentligen så kokar det här ner till en central och olöslig konflikt i våra moderna liberala demokratier: å ena sidan statens skyldighet att värna om individuella rättigheter och å andra sidan statens strävan att upprätthålla social stabilitet.
Utövar sociala medier-företag censur?
– Absolut. Tidigare var det staten knutet till nationen som hade den här makten. Nu lever vi i en global internationell tid där utvecklingen har lett till att makten över innehållet egentligen kontrolleras av ett fåtal aktörer. Dessa företag kan på olika grunder ha väldigt stor makt över vad som finns tillgängligt över huvud taget och därför är det angeläget att framhålla att censur kan inbegripa sådant som döljs eller dribblas bort i algoritmerna.
– Man läser om stora internetföretag som har exklusiva samarbeten med auktoritära stater. Kina är typexemplet i detta. Det finns sådant som är tillgängligt i Europa men inte i Kina och vice versa. Det är kort sagt en komplicerad tid vi lever i. Framför allt eftersom allt är flyttat upp till en sfär där man inte kan avkräva någon form av politiskt ansvar. Det är själva bristen på transparens som är mest bekymmersam kan jag personligen tycka.
Bidrar teknikutvecklingen till att censur blir ett brett begrepp?
– Ja. Med teknikutvecklingen och samhällsutvecklingen i stort vill man tänka sig att de liberala demokratierna har gått mot mer upplysta tillstånd och att det blir bättre och bättre. Så är inte fallet.
– Tittar man noga på hur det har varit i kölvattnet av stora mediala omvälvningar, som tidningarnas stora genomslag under sent 1800-tal, liksom radio, tv och internet, har det lanserats en tro och förhoppning om att det ska leda till ökad transparens och tillgänglighet till information. I stället kan man ganska tydligt se att i varje sådant skifte har det tillkommit andra former av kontrollmekanismer.
Möt Jon Helgason på En kväll om rättvisa i Stockholm den 6 oktober 2025.
