Under FN:s klimattoppmöte COP21 2015 enades världens länder om Parisavtalet. Avtalet syftar till att hålla den globala uppvärmningen långt under 2°C och sträva efter att begränsa den till 1,5°C.

Nu, tio år senare, samlas världens ledare i Belém i Brasilien för COP30. Ett viktigt tillfälle för att rikta fokus mot klimatförändringarna, säger Åsa Romson, forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet.

– Världen befinner sig i en väldigt svår sits, framför allt i förhållande till den större geopolitiken, polarisering i det politiska samtalet och tillbakagången i globala samarbeten. En viktigt punkt på det här COP:et är att världsledare, länder och andra viktiga globala aktörer återigen ska se klimatförändringar som ett av de viktigaste problemen, säger Åsa Romson.

COP är ett klimatmöte för alla länder som har skrivit under klimatkonventionen, både FN:s ramkonventionen och senare Parisavtalet. Länderna träffas varje år för att se till att avtalet följs. Åsa Romson var själv med under COP i Paris 2015, då som Sveriges klimat- och miljöminister (MP).

Hon minns framgången med Parisavtalet som, förutom de konkreta klimatmålen, har varit viktig för det globala klimatarbetet fram tills i dag. 

– Parisavtalet har haft en stor betydelse i att det har skapat en förhandlingsram och en process för helt globala förhandlingar – alla länder är med, alla länder har åtagande, men alla deltar efter sin egen kapacitet och möjlighet, säger hon.

Inför årets möte lyfter Åsa Romson två punkter som kommer att vara viktiga under förhandlingarna. Den första handlar om hur mycket länder ska skärpa sina åtagande till 2035. Målet är att minska gapet mellan de globala klimatmålen och ländernas politik, alltså minska utsläppen av växthusgaser. Åsa Romson menar att det är för optimistiskt att tro att de samlade klimatplanerna kommer vara tillräckliga för att nå 1,5-gradersmålet. Men länderna kan tillsammans försöka att minimera riskerna.

– Hur svåra klimatförändringarna blir, det ligger verkligen i ländernas händer, säger Åsa Romson.

Den andra punkten handlar om finansieringen av klimatomställningen.

– Där ser man att det behövs mer pengar i systemet, klimatfinansiering behöver tryggas och säkras – särskilt till de mest utsatta länderna, säger Åsa Romson. 

Hon berättar att det mer eller mindre råder konsensus bland världens ekonomer om att det är kostsamt att inte ta itu med klimatförändringarna. En poäng som bör hållas i åtanke när det ska beslutas om stora ekonomiska satsningar på omställningen, menar hon.

Diskussionen kring finansieringen har sedan dag ett varit den stora knäckfrågan. Mycket har handlat om förtroendet mellan rikare länder och utvecklingsländer, som känner att de själva inte kan göra så mycket åt i sina, i förhållande, ganska små utsläpp. Utvecklingsländer efterfrågar i sin tur investeringar för en klimatneutral ekonomi.

– Vi måste gå mot ett system där utsläppare i större utsträckning blir ansvariga för kostnader och investeringar som krävs för att lösa klimatutmaningar, säger Åsa Romson.

Förutom att ta fram nya konkreta planer och mål är COP viktigt för att ingjuta hopp om att ett globalt samarbete kan ge resultat, säger Åsa Romson.

– COP är alltid viktig, att ha såna här möten för att påminna och vara en inspiration kring möjligheterna med en rättvis klimatomställning, säger Åsa Romson.