Annons

Glöm inte det sociala när du undervisar på distans. Chatt och diskussionsforum är ett bra sätt att hålla kontakten. 

Bild: 
Getty Images

Corona tvingar lärare övervinna teknikrädsla

Coronakrisen innebär prövningar för skola och högre utbildning. Samtidigt får forskningen på det digitala området en ordentlig skjuts framåt.

Annons

Publicerad:

2020-04-09

Alla lärosäten och gymnasieskolor runt om i landet har fått ställa om till digital undervisning över en natt.
– Vad gäller den interna utvecklingen på KTH kan vi prata om en väldigt stor omställning. Fler personer hjälper till med det digitala arbetet nu, videokonferenssystemen har gått upp enormt, berättar Stefan Hrastinski, professor med inriktning mot digitalt lärande vid KTH i Stockholm.

När det går så snabbt sker det inte alltid utifrån vad forskningen visar är bäst för lärandet. (Se faktaruta.) Här handlar det i första hand om att lösa en krissituation, förklarar Stefan Hrastinski.

– Det finns så många olika sätt att lösa distansundervisning på och det är inte säkert att det alltid blir så hög kvalitet. Men lärare måste också utgå ifrån vad de känner sig bekväma med.

Dagens omställning kommer dock få en stor påverkan på forskningen och utveckling inom digitalt lärande på sikt, tror Stefan Hrastinski.

– Nu är det oerhört många lärare som testar det här. Förhoppningen är att vi har en helt annan teknisk kompetens att bygga vidare på när allt detta över.

Kan du ge exempel på hur det kan påverka er forskning?

– I vår forskning har vi bland annat tittat på lärare som har legat i framkant och använt olika digitala verktyg i undervisningen. Nu när alla har testat kan vi plötsligt studera hela skolor istället för bara några lärare.

Lärares teknikrädsla minskar

Även utmaningarna för det digitala lärandet blir annorlunda i framtiden, enligt Stefan Hrastinski. Själva teknikrädslan, som har stått i vägen för många lärare, kommer troligen minska av att flera nu har fått egna erfarenheter. 

Några av Stefan Hrastinskis och hans kollegers forskningsprojekt, som ligger helt ”rätt i tiden” har också påverkats. Ett av dem, Mattecoach, handlar om att lärarstudenter finns tillgängliga digitalt för att hjälpa skolelever på högstadiet och gymnasiet i Stockholm, Göteborg och Linköping med matematikläxor. 

– I Mattecoach är lärarstudenter tillgängliga kvällstid för att hjälpa elever. Nu när alla elever sitter själva är den här typen av hjälp ännu viktigare. Därför har vi nu släppt ett system som alla lärare kan använda.

Även utbyggnaden av den digitala infrastrukturen på skolor och högskolor påverkas positivt till följd av coronasituationen. Att implementera regeringens digitalisteringsstrategi har annars dragit ut på tiden, påpekar Stefan Hrastinski.

– Till exempel ska alla nationella prov snart bli digitala. Nu har plötsligt väldigt mycket införts som skulle tagit lång tid att förverkliga annars. Av allt att döma blir effekterna av corona stora på den typen av utveckling.

IKT-pedagoger efterfrågas

Även Alastair Creelman, digital expert och lärare vid Linnéuniversitetet, har märkt en stor förändring till följd av coronakrisen. Både vad gäller intresset för det digitala lärande internt på Linnéuniversitetet, men också engagemanget i olika nätverk. De så kallade IKT-pedagogerna (Information, kommunikation, teknik) har fått en mycket mer framträdande roll.

– Nu inser alla lärosäten vikten av IKT-pedagoger, som kan hjälpa lärarna med pedagogisk användning av digitala plattformar och verktyg, säger Alastair Creelman.

Det finns många lärdomar att hämta ur coronakrisen, enligt Alastair Creelman.

– Vi måste skapa en helt annan digital beredskap framöver. Men vi måste också använda det vi har nu som språngbräda, när vi har överlevt allt det här. Då måste vi försöka bygga vidare på det vi har och se till att alla får ordentligt med kompetensutveckling på området.

Enligt Alastair Creelman har den snabba omställningen ändå fungerat relativt väl. Många hittar nya vägar för att förmedla kunskap till sina studenter.

– Det är lite som en chockterapi, både för studenter och lärare, men de allra flesta verkar klara det rätt bra.

Alastair Creelman lyfter fram det kollegiala lärandet också, både forskare och andra lärare emellan, där erfarenheter nu utbyts om digitala verktyg och lärande i olika nätverk och facebookgrupper.  ”Digital omställning i högre utbildning”, är till exempel en grupp som han själv varit med och startat, och som på två veckor fått över 2 800 medlemmar. 

– Det har verkligen blivit en ”community of practice” för många, vilket inte fanns för högskolepersonal tidigare.

Det finns mycket som behöver diskuteras, både vad gäller metod och säkerhet, förklarar Alastair Creelman. Han tycker att högre utbildning egentligen skulle behöva ett slags högre sammanhållande organ för digital utveckling.

– Vi saknar en nationell arena och mer samordning av dessa frågor. Varje lärosäte ska inte behöva utveckla allt själv, säger Alastair Creelman.

Så får du undervisning på distans att fungera:

Stefan Hrastinski, professor med inriktning mot digitalt lärande vid KTH i Stockholm, ger sina bästa tips:

  1. Gör det du är trygg med och behärskar! Som lärare är man väldigt viktig för sina elever. Om man till exempel använder videokonferens behöver lärare ofta bistå med teknisk support till sina elever. 
  2. Ha en väldigt tydlig struktur! Uttryck noga vad som förväntas av eleverna. Det är annorlunda när du inte ser dina elever, var särskilt tydlig för att undvika missförstånd.
  3. Glöm inte det sociala när du undervisar på distans! Var tydlig med hur eleverna kan nå dig och hur de kan hjälpa varandra, så att de inte känner sig ensamma. Exempelvis chatt och diskussionsforum kan vara ett bra och flexibelt sätt att hålla kontakten löpande. 

Stefan Hrastinski, professor med inriktning mot digitalt lärande vid KTH i Stockholm.

På Skolverkets webbplats sida Organisera och undervisa på distans kan du också se Stefan Hrastinskis och Alastair Creelmans bästa tips för distansundervisning.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.