Därför blundar barn när de gömmer sig

Så länge blickarna inte möts är jaget gömt.
Publicerad
**Lätthittad.** Klassiskt kurragömmaknep har fått en ny förklaring av brittiska psykologer.
Bild: Istockphoto

Den som lekt kurragömma med ett litet barn vet att det inte alltid är så svårt att hitta barnet. Ofta nöjer sig 2–4 åringar med att vända sig bort, eller hålla för ögonen.

Beteendet kan verka ologiskt, men är helt rationellt ur barnets perspektiv. Det hävdar forskare vid University of Cambridge, som i en serie experiment analyserat barnens antagande att den som inte ser inte heller kan bli sedd.

Barnet kan vara medvetet om att man ser dess kropp, men för att se barnet, i meningen dess psykologiska jag, måste blickarna mötas.

De brittiska forskarna förklarar detta med små barns naturliga tendens att tillägna sig kunskap om världen i samspel med andra, så kallad *joint attention*, ett gemensamt uppmärksamhetsfokus. Det betraktas som ett utvecklingspsykologiskt steg på vägen mot en självständig uppfattning om världen ett självständigt tänkande.

Studien är publicerad i [*Journal of cognition and development*](http://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/15248372.2011.594826).

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor