Därför rödlistas fler fjärilar
Att fler dagfjärilar hamnar på rödlistan beror på att läget för många arter blir sämre. Men att så många nya rödlistas just i år har också en annan förklaring.
Ängsblåvinge minskade dramatiskt under torrsommaren 2018 och har ännu inte återhämtat sig.
Bild: Sven Birkeland
Bland dagfjärilarna rödlistas nu flera nya och relativt vanliga arter – 38 procent av Sveriges arter av dagfjärilar finns med på nya rödlistan.
Sedan 2010 har Svensk dagfjärilsövervakning följt fjärilspopulationer över hela landet. Men det är först nu som dataserierna är tillräckligt långa för att flera arters minskningstakt ska kunna beräknas.
Generellt verkar det som att i artgrupper med bättre dataunderlag är en större andel arter rödlistade, menar Karin Ahrné på Artdatabanken, ansvarig för expertgruppen för fjärilar.
Man hade kunnat tro att experterna hellre skulle rödlista en art som vi inte vet så mycket om ”för säkerhets skull”, men det är alltså snarare tvärtom?
– Ja, det verkar så. Även om experterna kan bedöma att en art har minskat är det svårt att ange en minskningstakt utan att ha dataunderlag.
Att 44 nya fjärilsarter har tillkommit, skulle du säga att det i första hand beror på ökad kunskap eller på att deras livsmiljöer fortsätter att försämras?
– Arternas livsmiljöer fortsätter att minska och försämras men flesta förändringar mellan rödlistor beror på ökad kunskap. Flera av de nya arterna skulle ha varit rödlistade tidigare om vi hade vetat mer då. Samtidigt lämnar 21 fjärilsarter rödlistan, så skillnaden i antal rödlistade arter 2020 och nu är 23 arter.
Att några arter lämnar rödlistan, vad beror det på?
– Dels har en del arter expanderat, framför allt sådana som gynnas av ett varmare klimat. Och dels har vi mer kunskap om arternas förekomst och utbredning, till stor del tack vare att naturintresserad allmänhet, forskare och myndigheter rapporterar sina fynd till Artportalen.
Vad är rödlistan?
- Rödlistade arter i Sverige 2025 redovisar risken att olika arter av djur, växter, svampar och alger ska försvinna från Sverige. Den är framtagen enligt internationella naturvårdsunionen IUCN:s rödlistningskriterier. Bedömningen utförs av SLU Artdatabankens medarbetare i samverkan med drygt 100 artexperter i 15 kommittéer och även andra externa experter.
- En ny rödlista presenteras vart femte år. Den senaste kom 2020 och den nya borde därmed ha kommit 2025, men eftersom många artexperter var upptagna med rapporteringen av arter till EU:s Art- och habitatdirektiv 2025 bestämde Artdatabanken att skjuta fram rödlistan ett år.
Rödlistan 2026: Fyra hotade arter och en livskraftig
Tumlare (NT) är en av världens minsta valar och var tidigare vanlig i svenska vatten. Sedan 1960-talet har den minskat, trots fredning 1973. Arten är uppdelad i tre populationer som inte har särskilt mycket genetiskt utbyte: i Östersjön, Bälthavet och Nordsjön. Av Östersjöpopulationen återstår bara några hundra individer och denna underart är sedan tidigare rödlistad i kategorin akut hotad (CR). Nytt för i år är att hela arten tumlare rödlistas i kategorin nära hotad (NT) eftersom nya studier visar att även Bälthavspopulationen minskar, framför allt på grund av att tumlarna fastnar i fiskeredskap.
Ängsblåvinge (VU) är en av de fjärilsarter som minskade dramatiskt under torrsommaren 2018 och som ännu inte har återhämtat sig. Under de senaste 10 åren har populationen halverats enligt Svensk dagfjärilsövervakning. Därför hamnar den på rödlistans kategori sårbar. Liksom många andra dagfjärilar har den minskat i takt med igenväxningen av öppna, blomrika marker.
Pärlugglan (EN) gör en dramatisk entré på rödlistan, från att inte alls finnas med i förra rödlistan till att nu landa i kategorin starkt hotad. Kurvan har vänt skarpt neråt, bland annat i de nattinventeringar som Svensk fågeltaxering gör. Pärlugglans minskning hänger ihop med en minskning av deras mat – sorkar och möss. Flera arter av smågnagare har haft dåliga år på sistone, vilket kan bero på ett mer opålitligt snötäcke och intensivt skogsbruk. Flera ugglor och andra skogsfåglar har länge haft nedåtgående trender.
Storporig brandticka (CR) växer på undersidan av grova, omkullfallna granar, som hänger fritt en bit över marken. Den behöver urskogslika, riktigt bördiga skogar, och sådana har blivit sällsynta på grund av skogsbruk. Arten finns i dag bara kvar på sju platser i Sverige.
Långbensgroda (LC) har funnits med sedan den första svenska samlade rödlistan publicerades år 2000, men i år trillar den för första gången ut och hamnar i kategorin livskraftig. Det är resultatet av många års målmedvetet arbete med framför allt återställning av förstörda lekvatten. Långbensgrodan är den av de svenska groddjuren som leker allra tidigast om våren – ibland redan i februari, under isen på kärr och dammar.
