Årets demokratirapport har fått titeln ”25 years of autocratization – Democracy Trumped?” och sammanställs av V-Dem, ett forskningsinstitut vid Göteborgs universitet, som årligen kartlägger demokratiutvecklingen i 202 länder.

Det finns inga tecken på att de senaste årens utveckling mot alltmer autokratiska styren i världen kommer att vända eller sakta ner, skriver forskarna. Räknad på individnivå har demokratin i genomsnitt inte varit så här svag i världen sedan 1985 – och på landnivå inte sedan 1996. Särskilt pekas östra Europa samt södra och östra Asien ut.

I rapporten räknas 88 länder som demokratier och 91 som autokratier – det är första gången på över 20 år som världen har färre demokratier än autokratier. Det som kallas liberal demokrati är i dag den ovanligaste formen av styre – bara 29 länder klassas som liberala demokratier i V-Dems skala som går från liberal demokrati till fullständig autokrati.

När forskarna analyserar utvecklingen ser de att 45 länder är på väg mot mer autokrati, medan 19 länder rör sig mot mer demokrati. Som en jämförelse så gick 12 länder mot mer autokrati och 26 länder mot mer demokrati för 20 år sedan.

De främsta medlen för autokratisering är censur av medierna, följt av underminering av valsystemet och civilsamhället. Dessutom beskrivs hur desinformation och polarisering ger bränsle åt autokratisering. Ryssland nämns som ett land som ligger i topp på skalan för desinformation. Författarna beskriver vidare hur ryska myndigheter, efter den fullskaliga invasionen av Ukraina, har stängt ner oberoende medier och civilsamhällsorgansiationer, samt censurerat över 247 000 webbsidor. En stor mängd lagar som begränsar hur man får tala om kriget i Ukraina har röstats igenom i den ryska duman.

Forskarna beskriver hur desinformation används av regeringar som går mot ökad autokrati för att medvetet förstärka negativa känslor och öka misstron i samhället, vilket i sin tur ökar polariseringen.

Polarisering i sig leder till minskat förtroende för samhällsinstitutioner. Bland de 31 länder där regeringen utnyttjar desinformation på det här sättet nämns El Salvador, Georgien, Ungern, Indien och Serbien. Bland de 45 länder där polariseringen ökar signifikant finns Ungern, Indien och Peru.

Hur hatretorik och desinformation förstärker utvecklingen mot ett autokratiskt styre syns i flera länder. Åt andra hållet ser forskarna också ett samband mellan ökad demokratisering och minskad desinformation, till exempel i länder som Polen och Brasilien där en autokratisk utveckling har vänts i en U-sväng mot ökad demokrati.

Ett särskilt kapitel ägnas utvecklingen i USA efter president Donald Trumps tillträde i januari 2025, trots att rapporten i övrigt bygger på data som sträcker sig fram till och med 2024. Forskarna skriver att det som händer i USA saknar motstycke och tycks vara den snabbaste utvecklingen mot autokrati som USA har genomgått i modern tid.

Redan under Trumps förra presidentperiod föll USA:s demokratiranking dramatiskt, långt under västvärldens medelnivå, och återhämtade sig bara delvis under president Joe Bidens fyra år. ”Demokratin är i dag mycket svagare än när Trump tillträdde 2017 och attackeras mycket mer nu än tidigare”, skriver forskarna som beskriver Trumps valkampanj 2024 som öppet auktoritär. Utökandet av presidentmakten, underminerandet av kongressen, offensiver mot oberoende och statliga institutioner samt medier beskrivs som klassiska strategier i utvecklingen mot autokrati, liksom strategin att byta ut topptjänstemän mot personer som svurit personlig lojalitet mot presidenten. Efter denna beskrivning frågar sig V-Dem-forskarna: ”Är USA på väg mot ett demokratiskt sammanbrott eller inte?”