”Det är lite av en guldrush i norr”

Luleå tekniska universitet, LTU, satsar 60 miljoner kronor på ett nytt forsknings- och utbildningscentrum för vätgas. Det behövs för att möta det stora behovet av vätgaskompetens när stålindustrin ställer om, enligt Rikard Gebart, professor i energiteknik vid LTU.

Publicerad

Luleå tekniska universitets forskningsanläggning ”LTU Green Fuels” i Piteå kommer att fungera som nav i den nya satsningen på vätgas i norr. 
Bild: Luleå tekniska universitet

Varför satsar LTU på vätgas?
– Omställningen till fossilfritt stål kommer på sikt att kräva omkring en miljon ton vätgas per år i norra Sverige. Vätgasen ska produceras, lagras och transporteras och ingå i ett större system som även innefattar elförsörjning. Här krävs forskning för att hela processen ska bli så effektiv som möjligt. Vi kommer också att studera mjuka frågor som social acceptans för nya vindkraftsparker och lagstiftning.

Rikard Gebart, professor i energiteknik vid LTU.

Finns det någon särskilt utmanande fråga?
– Lagring är centralt. Eftersom mycket av vätgasen kommer att produceras med vindkraftel behövs ett lager för att industrin ska ha tillgång till vätgas även när det inte blåser. Här finns flera alternativ: vätgasen kan trycksättas och lagras i bergrum, i Finland smids planer på en pipeline runt Bottenviken som skulle kunna fungera som ett lager eller så kan den lagras kemiskt i form av metanol.

Kommer ni att testa kemisk lagring i metanol?
– Ja, det är planen. I Piteå finns redan en anläggning, som ägs av universitetet, där metanol framställs av svartlut från massatillverkning. Genom att tillsätta vätgas i processen kan vi mer än fördubbla mängden tillverkad metanol. En fördel är att energitätheten per volymenhet är mycket högre än för komprimerad vätgas eller till och med flytande väte. Om man skulle få ett överskott av metanol så finns det en mängd alternativa användningsområden, till exempel som råvara i kemisk industri eller som drivmedel i fordon.

Vad ska ni göra inom utbildningsområdet?
– Det blir ett enormt behov av kompetens inom vätgas, och industrin förväntar sig att vi ska utbilda en strid ström av duktiga personer. Redan till hösten kommer vi till exempel att lägga in nya kurser inriktade mot vätgas i två av våra civilingenjörsprogram.

Norra Sverige beskriv inte längre som avfolkningsbygd utan som ett ”hållbart Klondike”. Är du förvånad över den snabba utvecklingen?
– Ja, det är lite av en guldrush och inget jag såg komma. Nu talas det om investeringar på 1 000 miljarder. Och det är inte bara stålindustrin som investerar. Vi har också batteritillverkaren Northvolt i Skellefteå som kommer att behöva massor av folk.

Nytt kunskapscenter för vätgas

Center for Hydrogen Energy Systems Sweden, CH2ESS, är ett nytt forsknings- och utbildningscenter för vätgas vid Luleå tekniska universitet, LTU.

Finansiering: 60 miljoner från LTU under sex år. Förhoppningen är att andra aktörer ska satsa lika mycket. 

Deltagare: Förutom LTU deltar LKAB, SSAB, Vattenfall, Hybrit, H2 Green Steel, Skellefteå Kraft, NTNU Energi Team Hydrogen vid Norges Teknisk-Naturvitenskapelige Universitet och Piteå kommun.

 

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor