Annons
Annons

Man tar sig för pannan

Personer med social ångest kan avstå från en utbildning för att slippa hålla föredrag eller tacka nej till en tjänst som kräver sociala interaktioner.

Bild: 
Getty Images

Det händer i hjärnan vid social ångest

Svenska forskare har avbildat signalämnena serotonin och dopamin i hjärnan hos friska personer och personer med social ångest. Hos de med ångest samvarierar de båda signalsystemen, bland annat i områden som styr rädsla.

När människor får skatta hur de mår uppger ungefär 15 procent att de besväras av social ångest. Men för att få en diagnos måste ångesten påverka livet på ett handikappande vis.

– De flesta tycker att det tar emot att prata inför en grupp, men personer med social ångest kan exempelvis avstå från att söka eller hoppa av en utbildning för att man måste hålla föredrag. Eller undvika att ta ett karriärsteg för att det kräver mer sociala interaktioner, exemplifierar Tomas Furmark, professor i psykologi vid Institutionen för psykologi vid Uppsala universitet.

Social ångest är något vanligare hos kvinnor än män – av fem med diagnosen är tre kvinnor. Hos många debuterar besvären tidigt, inte sällan redan i de tidiga tonåren.

Två signalsystem sampelar

I en studie jämfördes 27 personer med social ångest med 43 friska, där forskarna tittade på två signalämnen, serotonin och dopamin. Dessa släpps ut av en nervcell till mellanrummet mellan cellerna, synapsen, och tas där upp av nästa cell – på så vis skickas signaler i hjärnan. För att inte signalen ska fortgå för länge finns transportörer som samlar upp respektive signalämne. Förekomsten av dessa avbildades med positronemissionstomografi, PET. Ju mer det finns av en viss transportör, desto snabbare försvinner signalämnet ur den synaptiska klyftan där det normalt har effekt. Men det är en avvägning – transporteras signalämnet bort alltför snabbt fås inte tillräcklig effekt. Hos de med social ångest fanns det mer av både serotonin- och dopamintransportörer, jämfört med hos friska.

Här syns transportörer för serotonin (bild 1) och dopamin (bild 2) hos personer med social ångest. De är avbildade med PET. Ju varmare färger, desto mer aktivitet. 

Bild: 
Tomas Furmark/Uppsala universitet

De röda delarna visar delar av amygdala och striatum där båda transportörerna förekommer mer hos de med ångest, jämfört med hos friska.

Bild: 
Tomas Furmark/Uppsala universitet

– Det som är nytt är att vi ser att serotonin- och dopaminsystemen samspelar hos individer med social ångest – är serotonintransportörerna uppreglerade, har den individen även mer transportöraktivitet i dopaminsystemet, säger Tomas Furmark.

Dopamin kan kopplas till graden av social ångest 

Nivåerna av serotonin- och dopamintransportörer, samt samspelet mellan de båda systemen, kan i sin tur påverka i vilken grad en person undviker eller närmar sig andra människor. När det gällde dopamin hade personer med social ångest mer transportörer i en del av hjärnan kallad striatum som normalt styr motivation och belöningskänslor.

– Man kan tänka sig att det avspeglar att dessa individer har mindre motivation än andra att närma sig andra människor socialt, och att kontakter inte upplevs lika belönande som för extroverta personer, säger han.

Något som forskarna kunde se var att förekomsten av dopamintransportörer hos en individ också avspeglade graden av social ångest, vilket syntes tydligt i vissa delar av hjärnan.

– Ju mer transportörer, desto större ångestproblem hade individen, säger Tomas Furmark.  

Det gick också att se att förekomsten av serotonin- och dopamintransportörerna samvarierade mer hos de ångestdrabbade i områden som tros kontrollera rädsla, belöningar och motivation (se bild). Resultaten publiceras i Molecular Psychiatry

Inte alla med social ångest svarar på behandling

I dag behandlas social ångest med så kallade SSRI-preparat, som kallas antidepressiva trots att de också verkar mot ångest. Dessa kombineras ofta med kognitiv beteendeterapi, men de bästa behandlingarna hjälper inte tillräckligt bra för omkring en tredjedel av dem som lider av social ångest.

I en studie, nyligen publicerad i Journal of Affective Disorders, har Uppsalagruppen bland annat undersökt om en annan form av hjärnavbildning, så kallad funktionell magnetresonansavbildning, kunde förutsäga vem som kommer att svara bra på behandling. Det visade sig att aktiviteten i en vindling av hjärnbarken, kallad dorsala främre gördelvindlingen, kunde ge en fingervisning om att behandlingen skulle fungera.

Hjärnaktiviteten avslöjade behandlingsprognos

När hjärnorna hos 47 personer med social ångest avbildades innan de fick behandling, hade 24 ett mönster av mer aktivitet – och de svarade också bra. De andra 23 som hade lägre aktivitet, svarade inte när de fick behandling. Hjärnaktiviteten mättes under ett uppmärksamhetskrävande test.

Den mätta hjärnaktiviteten var betydligt bättre på att förutsäga om behandlingen skulle fungera jämfört med annan klinisk information som fanns om deltagarna som ålder, behandlingshistorik, hur svår deras ångest och depression var, samt vissa genetiska data.

– I framtiden skulle hjärnavbildningsmetoder kunna användas för att välja och skräddarsy behandling, säger Tomas Furmark.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.

Anmäl dig till vårt kostnadsfria veckobrev med ett urval av de senaste nyheterna.

.