Trots pågående krig har Ukraina hållit igång samhällsfunktionerna. Förklaringen: ett bra samarbete mellan alla nivåer i samhället.

– Vi ser att gapet mellan staten och medborgarna minskar. Det finns dialog, samarbeten och samskapande mellan lokala myndigheter och medborgare som bor i regionen, säger Mariana Gustafsson, docent i statsvetenskap vid Linköpings universitet.

Tillsammans med kollegor vid Linköpings universitet och forskare vid Dnipros tekniska universitet i Ukraina har hon undersökt hur styrningen av Ukrainas samhällsfunktioner fungerat under kriget.

Studien genomfördes under 2023 och 2024 och bygger på enkätsvar från 239 tjänstemän och 882 medborgare i regionen Dnipropetrovsk. Utöver enkäten har forskarna gjort tio djupintervjuer med myndighetspersoner och aktiva inom civilsamhället.

Historiskt har myndigheterna i Ukraina sett medborgarna som passiva mottagare av samhällsservice. Synsättet sträcker sig tillbaka till Sovjettiden men verkar nu förändras. Framför allt i krigstider blir det tydligt att myndigheterna och civilsamhället är beroende av varandra, menar Mariana Gustavsson.

Genom öppen kommunikation har nya behov snabbt kunnat mötas. Exempelvis med digitala tjänster för krigsveteraner, familjer till saknade eller fallna soldater och för människor som tvingats fly. 

En viktig pusselbit i samarbetet är Ukrainas digitala plattform Diia.

– Diia har visat sig effektiv och säker och verkligen varit en nyckel. Den har gett möjligheter till mer interaktion mellan medborgaren och staten och tekniska möjligheter för medborgare att direkt kunna engagera sig, säger Mariana Gustafsson.

Forskarna poängterar dock att samarbetet är helt beroende av att det finns tillit mellan individer, organisationer och myndigheter.

– Du kan inte lösa komplexa, stora problem och du kan inte mobilisera medborgare om det inte finns en tillit i grunden, säger Mariana Gustafsson.  

I Sverige pågår just nu den så kallade Beredskapsveckan. På temat ”Du är en del av Sveriges totalförsvar” vill Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, understryka att alla i samhället behövs för att kunna möta kriser och i värsta fall krig. Mariana Gustafsson menar att Sverige kan lära sig mycket av Ukraina.

– Jag tänker på Ukrainas digitala infrastruktur och den digitala kunskapen bland befolkningen. En säker digital infrastruktur som har kapacitet att samordna information och tjänster i hela kedjan, säger hon.

I Sverige är den digitala infrastrukturen decentraliserad, varje myndighet och kommun har sin egen plattform. I Ukraina finns allt på ett ställe genom plattformen Diia, vilket har varit effektivt under kriget – och något Sverige kan Sverige inspireras av, menar Mariana Gustafsson. 

– Det andra man kan ta till sig är att tilliten är superviktig. Om du vill mobilisera lokalsamhället att följa rekommendationer behövs det tillit. Och att det finns rutiner för hur medborgare kan samarbeta med kommunerna. I Sverige varierar det väldigt mycket mellan kommunerna i hur mycket medborgarna engagerar sig med kommunpolitiker och beslutsfattare, säger hon.

Men studien har vissa brister, påpekar Mariana Gustafsson. Undersökningen är bara gjord i en av Ukrainas regioner och på grund av kriget har det varit svårt att få ett representativt enkätunderlaget. 

– Nästa steg är att följa upp studien, bredda urvalet, göra den mer representativ och få fler att svara på våra frågor i regionen. Och undersöka andra regioner, säger Mariana Gustafsson.