”Detta krävs för att ses som svensk”
Frågan om nationell identitet diskuteras ofta i ett högt tonläge. Men statsvetaren Henrik Ekengren Oscarsson är hoppfull. Det är egentligen bara två saker som krävs för att vi ska betrakta en människa som ”verkligt svensk”.
Behovet att kunna avgränsa vad som är svenskt och vari svenskhet egentligen består tycks bli allt större. Samhällsdebatten om kultur, migration och integration är intensiv och ofta polariserad. Det uppskruvade tonläget gör det svårt att se några gemensamma definitioner av nationell identitet. Vad menar vi med svensk kultur? Vad krävs för att betrakta en människa som ”verkligt svensk”?
Den politiska debatten ger intrycket att det finns vitt skilda meningar om hur en människa kvalar in som svensk. Men resultat från internationella undersökningar, som ställer frågor om nationell identitet direkt till medborgare, ger mig anledning att se positivt på möjligheterna att finna gemensamma utgångspunkter för fortsatta diskussioner. I land efter land finns det nämligen en mycket tydlig majoritetsuppfattning om vad som är viktigast i en nationell identitet: språket!
Härkomst mindre viktigt
I samband med valet 2018 fick jag till slut möjlighet att själv ställa frågor om nationell identitet till människor som bor i Sverige. Inom ramen för ett internationellt samarbetsprojekt som Valforskningsprogrammet medverkar i frågade vi ett slumpmässigt urval av väljare ”Hur viktigt tycker du att följande saker är för att vara svensk?”.
Det visar sig att svenska väljare umgås med samma definition av nationell identitet som andra länders väljare. Det är inte härkomst som är avgörande för vad som bör betraktas som svenskt. Relativt få anser att det är särskilt viktigt att vara född i Sverige, att ha bott större delen av sitt liv i Sverige eller att ha svenska förfäder. Nej, att följa svensk lag och att kunna prata svenska är huvudingredienserna i det verkligt svenska.
Utnyttja samförståndet
Man kan invända att enkäten ger en ganska grov mätning eftersom det bara finns sju färdigformulerade påståenden att ta ställning till. Det fanns inte heller någon möjlighet till fritextsvar. En fråga som vore intressant att mäta är till exempel människors inställning till en kulturkanon, som den nuvarande regeringen vill införa.
Men även om sådana åsikter inte framkommer i vår undersökning så kvarstår faktumet: Bland väljare från vänster till höger är språket en till synes helt oproblematisk utgångspunkt för svenskhet. Samförståndet kan utnyttjas för att minska polariseringen och öka sammanhållningen. Med denna kunskap borde ytterligare steg kunna tas när det gäller konkreta åtgärder för att värna svensk kultur och stärka integrationen: Toksatsa på det svenska språket! Sverige är ett litet land. På planeten finns det bara omkring tio miljoner svensktalande.
Vid sidan av språket finns en ytterligare definierande egenskap för svenskhet som åtnjuter lika stark konsensus i alla politiska läger: ”att respektera politiska institutioner och lagar”. Den insikten är urgammal och väldigt svensk. Redan i de första medeltida landskapslagarna skrev ”vi” ned att ”land skal mæþ laghum byggias”.
Lagen och språket är intimt sammanflätade. Språket har i form av nedtecknade grundlagar fungerat som ett grundrecept för att bygga nation under lång tid.
Visa var skåpet ska stå
En väg framåt för att stärka svensk kultur och integration – som i stort sett alla borde kunna ställa upp på – är därför att satsa mer på att upprätthålla respekt för och kunskap om politiska institutioner och lagar. Våra lagar är inte bara en lista på saker som är förbjudna. De säkrar våra fri- och rättigheter och skänker förutsebarhet, trygghet och oväld. Svensk lag talar om vad som gäller, eller – för att använda ett verkligt svenskt uttryck — visar var skåpet ska stå.
Våra grundlagar borde vara lika vägledande i dag som tidigare i historien. Den andra paragrafen i regeringsformens första kapitel innehåller normerande skrivningar som avslöjar något viktigt om själva syftet med Sverige, som till exempel ”… respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet”.
Kanske bär jag en naiv förhoppning om eldupphör i ett uppslitande kulturkrig som i grunden hotar sammanhållningen i vårt land. Många stora samhällsproblem behöver lösas. En väg framåt kan vara att ta fasta på de saker där svenskarna tycks vara helt överens: lagen och språket definierar den nationella identiteten. En svensk talar svenska och följer svenska lagar. Det måste kanske inte vara svårare än så. Här finns något handfast att utgå ifrån för att skapa en konstruktiv debatt om viktiga framtidsfrågor.
Henrik Ekengren Oscarsson
Professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet med särskild inriktning mot väljarbeteende.
Forskningsledare för det svenska Valforskningsprogrammet, som sedan 1950-talet genomför intervjuundersökningar av svenska väljare i samband med varje val.
Har skrivit boken Konsten att välja parti: en handbok för dig som tänker rösta i nästa val (Makadam, 2022).
Myntade 2013 begreppet ”åsiktskorridor”, som snabbt fick stort genomslag i samhällsdebatten. Han definierade begreppet som ”den buffertzon där du fortfarande har visst svängrum att yttra en åsikt utan att behöva ta emot en dagsfärsk diagnos av ditt mentala tillstånd”.
Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer