Djup klyfta i synen på forskning

Natten mellan onsdag och torsdag svensk tid drabbar de båda presidentkandidaterna Hillary Clinton och Donald Trump samman i den tredje och sista direktsända tv-debatten. Forskning har hittills inte varit något hett ämne. 

– Forskning och innovation syns inte i debatterna. Det är ingen central fråga i valkampanjen, säger Andreas Larsson, tekniskt och vetenskapligt råd vid svenska ambassaden i Washington. 

Ändå finns det tydliga skiljelinjer mellan de två kandidaterna, framför allt vad gäller klimatfrågan.  

Organisationen sciencedebate.org, som bildats för att lyfta forskningsfrågorna i presidentvalet, har frågat var kandidaterna står i 20 forskningsfrågor. 

På frågan om klimatåtgärder svarar republikanernas presidentkandidat Donald Trump att det: ”fortfarande är mycket som behöver undersökas inom fältet `klimatförändringar´”. Istället anser han att resurser ska gå till att framställa rent vatten och till att bekämpa sjukdomar som malaria. Han har kallat klimatförändringarna en bluff och hotar med att riva upp Paris-avtalet om han vinner. 

Demokraternas Hillary Clinton har å andra sidan beskrivit klimatfrågan som ett stort hot. Hon vill satsa motsvarande 500 miljarder kronor på ett program för att göra USA ledande inom grön energi genom bland annat en halv miljard solceller, minskat energislöseriet och minskad oljekonsumtionen. 

Till skillnad från Donald Trump har hon presenterat ett utförligt program inom många områden som rör forskning.  Var han står i forskningsfrågor är i många fall oklart. 

När tankesmedjan Information, technology & innovation, ITIF, bad kandidaterna om deras ståndpunkter i 69 forskningsrelaterade frågor uttalade sig Clinton om 61, Trump bara om 34. 

 – Det behöver inte betyda så mycket som man kanske tror. Generellt brukar republikanernas kandidater vilja begränsa statens inblandning medan demokrater tror på att staten ska ha en aktivare roll, säger Andreas Larsson som tillsammans med kollegan Hannes Nilsson skrivit en rapport om var kandidaterna står i forskningsfrågor utifrån svaren till ITIF. 

När det gäller de federala anslagen till forskningen så vill Hillary Clinton öka forskningsanslagen till National Science Foundation (NSF), energidepartementet och försvarsforskningsmyndigheten Darpa.  Hon vill också stödja områden som avancerad datateknik, grön energi och maskininlärning.  

Donald Trump har inte uttalat sig om forskningsfinansieringen, istället betonar han utmaningar som infrastruktur. 

En annan tydlig skillnad mellan kandidaterna rör utbildningsfrågor. Hillary Clinton vill införa gratis universitetsutbildning för studenter från familjer med låga inkomster. Hon vill också satsa mer på programmering i skolan och på program för utbildning inom naturvetenskap, teknik och matematik. Det ska också bli enklare att för utländska forskare inom dessa områden att få arbetstillstånd i USA. 

Donald Trump har å sin sida uttryckt att det redan finns många program för naturvetenskap och teknik och vill inte lätta på de nuvarande visumreglerna. 

På hälsoområdet vill Hillary Clinton bland annat skapa en ny fond för snabba insatser mot nya hälsohot.  Donald Trump menar att det behövs större forskningsinsatser men att pengarna ska satsas där de gör största möjliga nytta. 

Sverige har ett omfattande forskningssamarbete med USA och senast i slutet av september signerade forskningsminister Helen Hellmark Knutsson ett nytt forskningsavtal mellan Sverige och USA på cancerområdet. Därmed kan svenska forskare knytas närmare president Barack Obama och vicepresident Joe Bidens projekt ”Cancer Moonshot” som har målet att lösa cancerns gåta till år 2030.  

– Praktiskt kommer till exempel fler dörrar att öppnas, bland annat till National Cancer Institute, NIC, som jag besökte i samband med att avtalet signerades. NIC avser nu att öka sina kontakter med Sverige och svenska forskare, säger Helen Hellmark Knutsson i ett mejlsvar till Forskning & framsteg.  

Oavsett vem som vinner tror hon inte på några stora förändringar av forskningspolitiken efter presidentvalet. 

– USA sätter mycket pengar för forskning och har gjort så länge oberoende av vilket parti presidenten tillhör. I den amerikanska kongressen finns det, liksom i Sverige, ofta en samsyn om vikten av långsiktighet och betydelsen av forskningens frihet.  

Historiskt är det framför allt två forskningsfrågor som lyft i kampen av vita huset. 

– Apolloprogrammet på 60-talet var en stor fråga och 2004 fanns det klara skillnader mellan Bush och Kerry i synen på stamceller, säger Erik Åsard, professor emeritus i nordamerikastudier vid Uppsala universitet. 

Utmanaren John Kerry ville då lyfta det förbud mot forskning på embryonala stamceller som införts av den sittande presidenten George W Bush.