En ny karta avslöjar Jupitermånens omväxlande geologi
Amerikanska geologer har skapat en karta som ska hjälpa till att avslöja Ganymedes väl dolda hemligheter.
Bild: USGS Astrogeology Science Center/Wheaton/NASA/JPL-Caltech
Ganymedes är den största månen i hela vårt solsystem, och med sina drygt 5 000 kilometer i diameter är den större än både planeten Merkurius och dvärgplaneten Pluto. Hade den kretsat kring solen istället för Jupiter skulle den kanske kallats för en planet.
Det var Galileo Galilei som upptäckte Ganymdes i januari 1610. Men trots att månen har följts med teleskop i drygt fyra sekler nu, är den fortfarande i mångt och mycket en gåta.
Nu har en grupp amerikanska forskare ritat en geologisk karta över Ganymedes, för att så småningom kunna reda ut månens historia. De använde sig dels av bilder tagna av Voyagersonderna 1 och 2 när de passerade Ganymedes 1979, dels av Galileosonden som kretsade kring Jupiter mellan 1995 och 2003.
Finns det liv på Ganymedes blir det svårt att finna under det tjocka istäcket. Ytan är täckt av två sorters material, enkelt döpta till det ljusa och det mörka. Det mörka, som på kartan är brunt och lila, är äldst och består av löst och torrt stoft som kan vara några meter tjockt. De ljusa områdena är något yngre och ljusare – ljusblå på kartan. De är också slätare, utan synliga spår av nedslag från rymden. De omfattande fårorna efter nedslagen är färgade gula, röda och gröna.
Ursprunget till denna tydliga uppdelning i ljust och mörkt är fortfarande okänt. Överraskande för geologerna är också att gränserna mellan det gamla och det nya är rätt skarpa på Ganymedes. Det kan hända att, om man väljer rätt plats, så står den vänstra foten på en yta som är 3 miljarder år gammal, medan den högra står på något som bara är 1 miljard år gammalt, enligt en av ledarna för kartprojektet, Wes Patterson från Johns Hopkins university i USA.
De ovanligt tydliga gränserna tyder på en våldsam historia, men vad Ganymedes har varit med om är det ingen som vet. Förhoppningen är att den europeiska sonden Juice ska hjälpa till att dechiffrera kartan. Men det dröjer – sonden ska sändas upp 2022, och kommer fram först 2030 för att sedan i tre år spana mot Jupiter och tre av dess månar, bland annat Ganymedes.
