Fleråriga grödor gör dubbel nytta för jordbruket
Intensivt jordbruk kan utarma jordar och orsaka övergödning. Är fleråriga grödor lösningen för att minska jordbrukets miljöpåverkan?
Det finns många fördelar med att plantera energiskog mellan övriga grödor – träden blir till exempel skydd både mot vindar och översvämningar.
Bild: National Agroforestry Center creativecommons.org/licenses/by/2.0/legalcode
Att utrota hungern är ett av FN:s viktigaste mål. Ändå går utvecklingen åt fel håll – den globala hungern ökar. Med klimatförändringarna väntas dessutom en stor del av dagens jordbruksmarker bli obrukbara på grund av exempelvis torka, översvämningar, extremväder och saltvattenintrång. Tillgången på ris, majs, soja, sockerrör och kaffe kommer att minska i framtiden, enligt en ny rapport från Stockholm Environment Institute.
Att bruka jordarna ännu hårdare är inte nödvändigtvis ett alternativ. Redan i dag har intensivt jordbruk fått negativa konsekvenser för miljön. Många jordar har utarmats och exempelvis Östersjön har påverkats negativt av övergödning. Så hur ska vi kunna fortsätta producera så mycket mat som möjligt – samtidigt som vi inte skadar miljön?
Få bukt med lokala miljöproblem
I två nyligen publicerade studier har forskare undersökt om fleråriga grödor kan vara en del av lösningen. Att planera exempelvis energigräs mellan åkermark och känsliga vattendrag kan göra dubbel nytta. Energigräset fångar upp kväve som annars hade riskerat att läcka ner i vattnet, samtidigt som gräset också kan skördas och användas som biobränsle.
– Det här kan vara ett sätt att få bukt med lokala miljöproblem, samtidigt som man också skördar en gröda, säger Oskar Englund som är docent i miljöteknik vid Mittuniversitetet och huvudförfattare till de båda studierna.
På motsvarande sätt har forskarna också sett att det kan vara fördelaktigt att plantera snabbväxande energiskog i blåsiga områden för att förhindra vinderosion. Med jämna mellanrum kan träden också skördas.
– Det häftiga är att träden inte bara levererar skydd mot vinderosion. De här träden får stabila rotsystem som ökar inbindningen av kol och dessutom ger bra skydd mot eventuella översvämningar, säger Oskar Englund.
Bild: National Agroforestry Center creativecommons.org/licenses/by/2.0/legalcode
Kan krävas ekonomiska incitament
Sammanlagt utvärderades 81 000 landskap runt om i EU och studierna har publicerats i tidskrifterna Communications Earth & Environment och Global Environmental Change. Forskarna efterlyser samtidigt ekonomiska incitament.
Att skörda energiskog från en långsmal remsa intill jordbruksmark är knöligare än att skörda från stora fyrkantiga och homogena arealer. Därför vill Oskar Englund att jordbrukaren får ersättning för den miljönytta som de åstadkommer. Han konstaterar samtidigt att efterfrågan på biomassa bara kommer att öka framöver.
– När fossila bränslen ska ersättas med hållbara alternativ krävs biomassa från både jordbruk och skog för att klara klimatmålen, säger han.
Bilder licensierade under https://creativecommons.org/licenses/by/2.0/legalcode
