Annons

Bananflugan har särskilda celler som hjälper den att navigera, och använder sig också av vektormatematik.

Bild: 
Meishel Desouto

Flugans navigation kan hjälpa oss att förstå alzheimer

Forskare har upptäckt att bananflugor är utrustade med speciella celler som hjälper dem att navigera. Om samma celler också återfinns hos människan kan resultaten bli viktiga i alzheimerforskning. 

Annons

Publicerad:

2021-12-29

Hur hjärnan beräknar ett djurs färdriktning när huvudet pekar åt ena riktningen och kroppen rör sig i en annan är ett gammalt mysterium inom neurovetenskapen. Om människan stannar för att njuta av utsikten tappar hon inte nödvändigtvis bort sig, trots att huvudet inte längre pekar framåt.

Sedan tidigare är det belagt att det finns så kallade ”huvudriktningsceller” i däggdjurshjärnan som spårar huvudets vinkel. Även flugor har dessa celler. Nu har ett amerikanskt forskarlag också identifierat så kallade ”reseriktningsceller” hos bananflugan. Dessa spårar flugans faktiska färdriktning, inte bara huvudvinkeln, under navigering. Studien är publicerad i tidskriften Nature.

– Dessa reseriktningsceller, om de även skulle existera i våra hjärnor, skulle kunna hjälpa till att förklara hur vi håller reda på vart vi är på väg, säger hjärnforskaren Gaby Maimon vid Rockefeller university i USA som är en av studiens medförfattare.

Forskning i miniatyr

För att genomföra studien har forskarna monterat en minisele på ett antal bananflugor. Forskarna kunde då registrera hjärnaktiviteten och studera orienteringsförmågan samtidigt som flugorna var fria att slå med sina vingar. Gaby Maimon designade själv selen tillsammans med en kollega för drygt tio år sedan, och forskargruppen har sedan förbättrat den i flera led.

– Den här sortens beteendemässiga neurofysiologiska experiment används rutinmässigt nu för tiden, vilket hjälper till att avslöja grundläggande nya fakta om hur hjärnor fungerar under navigering, säger han.

Viktig pusselbit i demensforskning

Gaby Maimon konstaterar att de har ägnat sig åt mycket grundläggande forskning om hur navigationssystem fungerar inuti nervsystemet. Det kommer att ta tid innan arbetet kan användas kliniskt, men på sikt spås resultaten bli viktiga i alzheimerforskning, eftersom rumslig förvirring är ett tidigt sjukdomstecken. Navigationsminnen är ofta det första som försämras vid demenssjukdomar som alzheimer.

Under de kommande åren hoppas Gaby Maimon och hans kollegor på att kunna beskriva hur navigationsminnet ser ut i detalj inuti en flughjärna. Den detaljerade förståelsen skapar också förutsättningar för att göra liknande upptäckter inom den grundläggande forskningen på däggdjurshjärnan.

– Om vi ​​bättre förstod hur minnen bildas och lagras inuti nervsystemet kan det i slutändan hjälpa till mot målet att förstå varför sådana minnen försämras vid Alzheimers sjukdom, säger han.

Så hittar malariamyggan sina offer

En receptor som ursprungligen var avsedd för att undvika kyla förvandlar malariamyggan till en värmesökande missil.

2020-02-18

Hjärnans gps fixar minglet

Forskare har hittat celler i hjärnan som registrerar var i rummet andra individer befinner sig.

2018-01-11

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.