FOI om innovationer som kan bidra till vapenutveckling

Framsteg inom biologi och kemi har stor potential att göra gott i världen. Många innovationer har dock dubbla användningsområden och kan teoretiskt användas vid utveckling av biologiska eller kemiska vapen.

I en ny rapport lyfter FOI några exempel på forskningsområden som av det skälet bör bevakas, och där utvecklingen har varit stark mellan år 2015 och 2020. F&F ställer fyra frågor till rapportförfattaren Daniel Wiktelius vid FOI:s enhet för CBRN-skydd som ansvarar för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen.

1 | Vilka innovationer tycker du är mest problematiska?

– Främst de som rör genteknik, då vi inte riktigt vet vad man kommer att kunna göra med dem i framtiden. Ett exempel är gendrivare, där man ger en organism egenskaper som ärvs ned hos avkomman. Myggor kan få en gendrivare som gör organismen defekt och får populationen att minska när de parar sig med vilda myggor. Det är en viktig teknik om man till exempel vill bekämpa malaria.

– Men skulle man släppa ut en aggressiv skadeinsekt med en nedärvd resistens mot bekämpningsmedel så börjar det mer likna ett vapen. Det är spekulationen som finns i säkerhetskretsar angående vapenifiering av den här tekniken.

– En annan innovation är dna-syntes. I kombination med annan teknik kan den användas för att återskapa ett virus utan att ha tillgång till det, eftersom den genetiska sekvensen hos många virus finns kartlagd. Forskare har exempelvis visat att hästkoppsvirus, som är släkt med smittkoppsvirus, går att återskapa på det sättet.

2 | Vilka innovationer anser du är minst problematiska?

– De som möjliggör att någonting blir lättare, billigare eller mer tillgängligt, men utan att man egentligen gör någonting nytt. Det gäller ganska många av teknikerna i rapporten, till exempel att använda drönare för att sprida ut gift eller andra farliga ämnen.

– Ett annat exempel är flödeskemi, som tillåter effektiv framställning av stora mängder kemikalier utan att det krävs en reaktor som rymmer tusentals liter. Inom flödeskemi rymmer reaktorn bara några deciliter men tappas kontinuerligt av.

– Det förändrar hur en kemifabrik ser ut, och en flödeskemifabrik måste inspekteras på ett annat sätt. Men flödeskemi gör inte att man kan åstadkomma helt nya kemikalier med jättefarliga egenskaper, utan det har man alltid kunnat.

3 | Intrycket jag får är att rapporten främst manar till lugn. Håller du med om den tolkningen?

– Ja. För att innovationerna ska användas som vapen måste det finns kompetens, intention och vara värt besväret. Jag ser inte att vi är där i dag, och är i dagsläget inte orolig för någonting som vi tar upp i rapporten.

– Men naturligtvis ökar risken om man i stället tänker 20 år framåt i tiden. Framför allt om vi fyller på med en större kommersiell tillgänglighet av produkter som bygger på dessa tekniker.

4 | Vad vill ni uppnå med rapporten om riskerna i dag är så små?

– Rapporten är en signal om att FOI jobbar med sånt här. Det är en ganska dold verksamhet som vi vill synliggöra. Vi vill också få till en bredare mer nyanserad debatt där forskningssamhället är med i större utsträckning. De har nog väldigt mycket att ge för att nyansera bilden av säkerhetsläget på ett bra sätt. Samtidigt tror jag att forskarvärlden behöver bli lite kunnigare i vad dubbla användningsområden egentligen är, och varför den här debatten finns.

Här går FOI:s rapport om kemiska och biologiska vapen att läsa i sin helhet.