Vinnare av Tidskriftspriset: Årets rörligt 2024!

För sena insatser till för tidigt födda

Barn som föds graviditetsvecka 26 eller tidigare riskerar att få avsevärt sämre kognition, språkförmåga och motorik än andra barn, det visar en ny studie vid Lunds universitet. Forskarna kunde även se att för tidigt födda var mer tillbakadragna än andra barn.

Publicerad

Studien omfattar drygt 800 barn, varav hälften är födda i vecka 26 eller tidigare och andra hälften efter fullgångna graviditeter. Vid 2,5 års ålder fick barnen genomföra ett antal psykologiska tester. De som var för tidigt födda presterade sämre inom kognition, tal, språkförståelse samt grov- och finmotorik. Dessutom var de mer ängsliga och socialt återhållsamma.  

Familjens hantering av situationen är en central faktor, då den första anknytningen är avgörande för hur barnet utvecklas, menar Johanna Månsson, legitimerad psykolog och en av forskarna bakom studien.

Det finns redan ett visst utvecklat stöd för föräldrar till prematura barn, men Johanna Månsson tror att det går att minska problemen genom att skapa ett förebyggande program med mer riktade psykologinsatser.

– I Sverige ställer man sällan diagnoser på så små barn. Många av de för tidigt födda barnen visar sig ha neuropsykiatriska funktionsnedsättningar senare under skolåren, säger hon. 

Barn som så pass tidigt som vid 2,5 års ålder uppvisar betydande kognitiva, språkliga och motoriska funktionsnedsättningar bör också få tidiga insatser av logopeder och andra specialiserade yrkesgrupper, tycker hon.

Enligt Johanna Månsson är studiens svaghet att det är svårt att göra långsiktiga bedömningar eftersom deltagarna är så unga. Trots problem i 2,5 årsåldern kan vissa av barnen ha nått en normal kognitionsnivå redan innan de börjar skolan. Andra barn kan tvärtom uppvisa ökade svårigheter vid skolstarten.

Johanna Månssons studie ingår i det nationella projektet EXPRESS (Extremely Preterm infants in Sweden Study).

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor