Förhandlingsvalet 2018
Statsvetarna vill kalla valet årets val för ”Förhandlingsvalet”. Men det var även på många sätt ett rekordval vad gäller vårt väljarbeteende.
Forskare i statsvetenskap håller på att analysera valet 2018 för fullt. Det kommer ta tid, men några data har redan tagits fram.
Årets val präglades av rekordhögt förtidsröstande, hela 44,5 procent. Även valdeltagandet blev ovanligt högt, 87,2 procent, vilket är det högsta på 2000-talet – men inte i nivå med siffrorna i slutet av 1970-talet då över 90 procent gick och röstade.
Även partibytandet slog rekord, enligt SVT:s Vallokalsundersökning. Så många som 40 procent uppgav att de hade bytt parti sedan 2014.
Också röstdelningen var den högst uppmätta. Hela 35 procent röstade alltså på olika partier i riksdags-, landstings-, och kommunalvalen. Allt detta pekar på en allt rörligare väljarkår med svagare partilojalitet.
Ett annat rekord i detta val är att kvinnor och män röstade mer olika än tidigare. Det var tydligast vad gäller manspartiet Sverigedemokraterna och kvinnopartiet Socialdemokraterna, där det skiljde 11 respektive 6 procentenheter mellan mäns och kvinnors röster.
– Valrörelsen är dock svår att komma ihåg för något speciellt – mer än att regeringsfrågan hängt som en våt filt över den, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och föreståndare för valforskningsprogrammet, när han presenterade dessa siffror på SCB:s demokratidag.
– Valet 2018 kommer nog kallas förhandlingsvalet, fortsätter han. Det är i alla fall det senaste budet bland oss statsvetare. Det är snarare efterspelet än valrörelsen vi kommer att komma ihåg.
