Förhistorisk varg hade ullhårig noshörning i magen

Forskare har lyckats ta fram dna från en ullhårig noshörning ur en liten köttbit som låg i magen på en varg. Både vargen och noshörningen dog för 14 400 år sedan, ungefär då de ullhåriga noshörningarna försvann. Fyndet presenteras i den vetenskapliga tidskriften Genome Biology and Evolution.

Forskarna har jämfört genomet med noshörningar som levde tidigare och resultaten var överraskande.

– Så vitt vi vet är detta det yngsta ullhåriga noshörningsexemplar som vi har ett genom från, säger Camilo Chacón-Duque, en av forskarna bakom studien, till The Guardian.

Studien är gjord vid Centrum för paleogenetik som tillhör Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet.

Den välbevarade vargungen hittades 2011 i permafrosten i Tumat i nordöstra Sibirien. Vargen var bara två månader gammal när den dog, troligen efter att lyan rasat.

Den hade uppenbarligen ätit strax före sin död – i magen hittade forskarna en bevarad köttbit med päls. Analyser har nu visat att det var kött från ullhårig noshörning. Forskarna har fått så bra dna-avläsningar från köttbiten att de kunde rekonstruera noshörningens genom.

”Det var verkligen spännande, men också mycket utmanande, att utvinna en så pass komplett arvsmassa från ett så ovanligt prov”, säger Sólveig Guðjónsdóttir vid Stockholms universitet, i ett pressmeddelande.

Forskarna har jämfört genomet från Tumat-noshörningen med två andra individer som levde för 18 000 respektive 49 000 år sedan. När en art är på väg att dö ut ser forskare ofta minskad genetisk variation, mer inavel och fler skadliga mutationer i takt med att antalet djur minskar. Men forskarna hittade inte några sådana tecken.

Analyserna visade ett förvånansvärt stabilt genetiskt mönster. Det fanns inga förändringar i graden av inavel under tiotusentals år före de ullhåriga noshörningarnas utdöende. Forskarna drar därför slutsatsen att populationen var stabil bara några hundra år innan arten försvann.

– Vad det än var som tog livet av arten, så gick det snabbt, säger Camilo Chacón-Duque till The Guardian.

Om människor var orsaken till utrotningen av ullhåriga noshörningar skulle man ha sett en gradvis minskning i antalet djur över tid.

Enligt Love Dalén, professor vid Centrum för paleogenetik, visar studien att ullhåriga noshörningar hade en livskraftig population i 15 000 år efter att de första människorna kom till nordöstra Sibirien och det tyder på att klimatuppvärmning snarare än mänsklig jakt orsakade utdöendet.

Forskarna tror att utdöendet sannolikt skedde snabbt under en mild period mot slutet av istiden, som sträckte sig från för 14 700 till 12 800 år sedan.

Att forskargruppen lyckades ta fram ett genom från den 14 400 år gamla köttbiten är fantastiskt enligt Nic Rawlence, paleoekolog vid University of Otago i Nya Zeeland.

– Studien tillför en ny och viktig tidpunkt i den ullhåriga noshörningens evolutionshistoria, säger han till tidskriften Nature.

Det råder fortfarande viss debatt om när de stora djuren faktiskt dog ut, enligt artikeln i Nature. Dna från en ullhårig noshörning som är 9 800 år gammalt har hittats i jordprover, bland annat i en studie publicerad i Nature. Däremot har man ännu inte hittat ben eller andra kvarlevor från ullhåriga noshörningar som är lika unga.

Elise Kjørstad är journalist vid forskning.no som den här artikeln har översatts ifrån. Läs originaltexten här.