Fossil-formuleringar överraskar på COP26
Inför slutförhandlingarna på klimattoppmötet COP 26 i Glasgow ges en känga till ländernas klimatplaner. För första gången nämns också möjligheten att sluta subventionera fossila bränslen.
Uppdatering 13 november: Efter att den här artikeln publicerades har nya utkast till slutdokument publicerats, där målen om utfasning av fossila bränslen finns kvar men har tonats ner.
I det första utkastet till sluttexter från COP 26 i Glasgow talas det för första gången om att kol snabbt måste fasas ut och att subventionerna av fossila bränslen successivt ska upphöra.
Bild: Gettys images
Under klimattoppmötets första vecka enades 130 länder om att stoppa avskogningen till år 2020. 100 länder kom också överens om att minska metanutsläppen med 30 procent till år 2030.
Kenneth Möllersten är klimatförhandlingsexpert och forskare vid IVL Svenska miljöinstitutet. Han beskriver de tidiga framgångarna som lovande, men konstaterar samtidigt att det inte är alldeles enkelt.
– Under 2014 lovade ett stort antal länder att halvera avskogning till 2020, men det blev inget med det. Det säger något om hur svårt det är att gå från ord till handling, säger Kenneth Möllersten.
Kontroversiellt och vagt på samma gång
Mötets andra vecka har hittills bjudit på ett par överraskningar. Under onsdagen presenterades det första utkastet till sluttexter från COP 26. Där konstateras det att ländernas nuvarande klimatplaner är otillräckliga. För första gången står det också att kol snabbt måste fasas ut och att subventionerna av fossila bränslen successivt ska upphöra.
– Det är viktigt att det står klart och tydligt att ambitionsnivån måste skärpas. Det är en tydlig signal, men vi får se om skrivningarna kommer att bli kvar. Det visar sig om några dagar, säger Kenneth Möllersten.
De kontroversiella formuleringarna lär stöta på patrull. Sammanlagt deltar delegater från cirka 200 länder som har möjlighet att tycka till. Samtidigt kritiseras formuleringarna ändå för att vara för vaga och icke tvingande.
Långsiktiga mål
Enligt en rapport från Climate Action Tracker är världen på väg mot en uppvärmning på 2,4 grader till 2030, om ländernas nationella klimatplaner följs. Det ses som ett tydligt tecken på att klimatplanerna har för låg ambitionsnivå. Räknas de långsiktiga målen in blir bilden inte lika mörk. Enligt en undersökning från Climate Source kan temperaturhöjningen då begränsas till 1,8 eller 1,9 grader.
I de långsiktiga målen ingår satsningar på netto noll utsläpp av växthusgaser. Finland siktar på att vara koldioxidneutralt till år 2035 och Sverige siktar på 2045. Kina har låtit meddela att man siktar på 2060 och Indien 2070.
– De kortsiktiga målen lovar fortfarande för lite, men på lång sikt ser det bättre ut. Samtidigt är det lätt att lova saker så långt fram i tiden, eftersom det i praktiken blir andra politiker som kommer att bli tvungna att uppfylla de målen, säger Kenneth Möllersten.
Oväntat åtagande
Under onsdagen gick dock USA och Kina ut med ett gemensamt utspel om samarbete för att accelerera utsläppsminskningarna.
– Med tanke på de frostiga relationerna mellan USA och Kina före mötet och under de inledande dagarna så kom detta som en ganska stor positiv överraskning. Det är världens två största utsläpparländer. Utspelet har också ett tydligt fokus på de närmaste tio åren, vilket är viktigt, säger Kenneth Möllersten.
Ytterligare en knäckfråga under COP 26 gäller finansiell hjälp. De rika länderna har tidigare utlovat 100 miljarder dollar årligen till klimatanpassning och utsläppsminskningar i utvecklingsländerna, något som fortfarande är långt ifrån uppfyllt.
Uppdatering 13 november 2021: Efter att den här artikeln publicerades har nya utkast till slutdokument publicerats, där målen om utfasning av fossila bränslen finns kvar men har tonats ner.
