Forskare i Dalarna: ”Våra resultat antyder att liknande miljöer på Mars kan hysa liv”

För omkring 380 miljoner år sedan slog en cirka fem kilometer stor meteorit ned i nuvarande Dalarna. Spår av kratern går att se än i dag i form av Siljansringen, som förutom Siljan består av sjöarna Orsasjön, Skattungen och Oresjön. Dessa bildar Europas största nedslagskrater.

Sedan tidigare har det varit känt att metan förekommer vid Siljansringen. Men i vilken utsträckning den har producerats av mikrober, och hur mycket, har varit oklart.

Den biologiska produktionen av metan, vilket exempelvis kan ske med hjälp av väte och koldioxid, kan ha spelat en avgörande roll för energiomsättningen hos de allra tidigaste livsformerna på jorden. Forskare uppskattar att denna ämnesomsättning uppstod för omkring 3,5 miljarder år sedan. Koldioxiden sprutades ut från vulkaner, och varma vattenkällor i vilken den kemiska reaktionen kunde ske förekom i synnerhet i nedslagsplatser efter meteoriter.

Att undersöka hur metanproduktion sker i meteoritkratrar är därför viktigt både för att förstå livets uppkomst och utveckling på jorden, men även om liv kan utvecklas i liknande miljöer på andra planeter och månar.

En forskargrupp ledd av Henrik Drake från Linnéuniversitetet har därför tittat närmare på hur mikrober vid Siljan producerar metan.

Vid E45:an söder om Mora borrade ett gasprospekteringsbolag ett 380 meter djupt hål som forskarna kunde pumpa upp vatten ur. När de odlade mikrober som fanns i vattnet kunde de slå fast att två slags organismer samspelade med olika kemiska reaktioner som ledde till produktionen av metan. Det är första gången som forskare har lyckats identifiera en sådan reaktion hos kraterlevande mikrober.

”Siljanskratern ger oss en unik inblick i metanproduktion i djupa spricksystem. Nu har vi bevisat i laboratoriet att mikrober har tillverkat den mystiska gasen i Siljansringen”, säger Henrik Drake, professor vid Linnéuniversitetet och medförfattare till artikeln, i ett pressmeddelande.

Henrik Drake har tidigare lyckats visa hur en nedslagskrater i Finland snabbt koloniserades av mikrobiellt liv. De senaste resultaten från Siljan visar återigen hur viktiga studiet av nedslagskratrar är för att förstå hur ofta och snabbt liv kan uppstå i kratrarnas unika miljöer.

”Meteoritkratrar är perfekta hem för mikroorganismer som bildar metan. Våra resultat antyder att liknande miljöer på Mars kan hysa liv, särskilt med tanke på metan som upptäckts i Mars atmosfär nära kratrar”, säger huvudförfattaren Femke van Dam, som är doktorand vid Linnéuniversitetet, i ett pressmeddelande.

Jakten efter liv på Mars fick nyligen ett uppsving efter en rapport från NASA om möjliga biologiska signaturer på en sten på vår grannplanet. De senaste forskarresultaten från Siljan väcker frågan om det långt nere under Mars yta finns livsformer som likt mikroberna i Dalarna överlever genom att producera metan.

”Vi siktar nu på att ta prover av levande mikrober i andra kratrar på jorden. Då kan vi se om det är samma process och mikrober där eller om det finns andra typer av mikroorganismer. Är kratrarna lika eller är de unika ’öar’ av liv?” skriver Henrik Drake i ett mejl till Forskning & Framsteg.