Professor Staffan I. Lindberg är föreståndare för V-Dem-institutet och ledare för gruppen av forskare som författat demokratirapporten 25 years of autocratization – democracy Trumped? Som F&F rapporterat visar V-Dem-forskarna att antalet autokratier nu är fler än demokratierna i världen och att utvecklingen mot mer autokrati, alltså ett odemokratiskt styre, fortsätter.

Vad ser du som allvarligast i V-Dem-rapporten?

– I 25 år har en våg av autokratisering pågått och det finns inga tecken på att den avtar. Tvärtom är det fler och fler länder som autokratiseras och en större del av jordens befolkning är samtidigt i en autokratiseringsprocess. Det är värre än 1930-talet på det sättet, säger Staffan I. Lindberg.

Vad gör det rimligt att jämföra med 1930-talet?

– Inte minst att den här vågen av autokratisering i huvudsak har drivits av partier, ledare och grupper på den extrema högerkanten, som är nationalistiska, reaktionära och antipluralistiska. Typiskt är att de talar om att det finns ett folk och att de kan förstå och företräda folket mot etablerade eliter.

– Där finns också desinformation, ett underminerande av fakta, verklighet och saklighet som är nästan en pandemi i dag. Det gjorde man även på 1930-talet, fast med radions hjälp.

– Det ska sägas att demokratigenomsnittet i världen fortfarande är mycket högre än det var på 1930-talet, men vi är tillbaka på 1980–1990-talets nivåer. Nedgången är väldigt dramatisk. Den går snabbare och snabbare och den blir mer och mer radikal.

Vad har gjort det möjligt för de här autokratiska krafterna att få det genomslaget?

– Här är kunskapen otillräcklig än så länge, men det finns två saker som återigen påminner om 30-talet. Det ena är att vi har fått extremt höga nivåer av relativ ojämlikhet. Det här är en lång trend som började på 1980-talet och de som upplever sig förfördelade är mer benägna att rösta på högerextrema, nationalistiska och reaktionära partier. Vår forskning visar har dessa partier har en stor sannolikhet för att avveckla demokratin om de kommer till makten. I mina ögon finns en ganska stark evidens för att extrema nivåer av socioekonomisk ojämlikhet ger en grogrund för den här typen av partier och ledare.

– Den andra är att den grogrunden förstärks av utvecklingen av sociala medier och internet de senaste 20 åren. Desinformation används strategiskt av de här partierna och grupperingar kring dem för att underminera korrekta verklighetsbeskrivningar och auktoriteters faktauttalanden.

Vilka länder skulle du peka ut som mest akuta här?

– Just nu är det ju USA. Det om pågår där är ett frontalangrepp på demokratins funktion och dess institutioner. Hundratals aktioner och beslut pekar sammantaget på en ambition att koncentrera makten hos presidenten Trump, oavsett vad lagar och konstitutionen säger, och ta ifrån makt från kongressen samt underminera domstolarna. Vi får se om Högsta domstolen står upp och i så fall om Trump följer det utslaget.

– Det går rasande fort i USA, till och med fortare än vad jag trodde. Sedan finns det ju en lång rad länder jag kan prata om också, från Ungern och Turkiet till Indien och det som pågår i Indonesien.

Hur påverkar utvecklingen i USA resten av världen?

– Det har en enorm påverkan. Den indirekta påverkan är signaleffekt. Olika aktörer vet nu att om man genomför en statskupp eller avvecklar demokratin på annat sätt i ett land så kommer man inte få någon kritik från USA. Möjligtvis snarare tvärtom, med Trumps faiblesse för diktatorer får man kanske en klapp på axeln.

– Sedan är det direkta effekter, som vi redan har sett. På den internationella arenan beter sig Trump som en diktator, snarare än som en demokratiskt vald ledare. Han bryr sig inte om sina allierade demokratier. Han ska själv bestämma hur fred i Ukraina ser ut. Han ska ha Gaza och bygga hotellkomplex och han ska ha Kanada och Grönland. Det har en enorm påverkan på den internationella världsordningen.

Hur påverkar att USA:s bistånd också har strypts?

– Ja, Trump har ju i snabb takt nedmonterat USAID och hela arkitekturen runt USAID, som Ronald Reagan byggde upp för att verka för demokrati, med National endowment for democracy, International republican institute, National democratic institute och International foundation for electoral systems. De är tillsammans med USAID i särklass den största aktören i världen när det gäller demokratistöd.

Kina och Ryssland under Putin har hatat den här arkitekturen, som gett så mycket motstånd mot deras ambition att sprida diktatur på olika sätt. De sitter ju i Beijing och i Kreml och klappar händerna – de har slut på champagne brukar man skoja.

Vad kan göras för att motverka en sådan här utveckling internationellt?

– Demokratierna måste bygga fler allianser för att motverka den här globala trenden. Det gäller i första hand regeringar och även parlament och institutioner runt dem. Men det gäller också internationella organisationer inom akademin, inom medierna och inom fackföreningar. Här behövs internationellt samarbete för att demokrati, mänskliga rättighet och frihet ska överleva.

I V-Dem-rapporten nämns Polen, Brasilien och Zambia som exempel på länder som vänt en autokratisk utveckling mot en demokratisk. Vad utmärker dem?

– Några saker går igen. En sak är att den demokratiska oppositionen har gått samman och kraftsamlat för demokratin. Både i Brasilien och i Polen har man också samarbetat i koalitioner med starka pro-demokratiska civilsamhällsorganisationer, så man får till en stor mobilisering i samhället för demokratin.

– Det andra är att motverka desinformation och missinformation. I Brasilien gjorde man det väldigt systematiskt och lyckades ha direktkanaler till de sociala plattformarna för att få bort felaktigheter, konspirationsteorier och ren desinformation inför valen.

– Det tredje man kan nämna är att det juridiska systemet stått upp när det angripits. I Polen försökte Lag och rättvisa få domstolarna att böja sig och partiet försökte till och med bygga upp ett alternativt domstolssystem vid sidan av.

Vad händer i USA på den fronten?

– I samband med förra valet i USA 2020 var det ju hundratals rättsprocesser där Trumps sida försökte få det till att valet var stulet. Men det fanns inga bevis och då dömde man efter hur det faktiskt förhöll sig. Vi får se om domstolarna står upp nu.

Vilken roll spelar det att de stora plattformsbolagen som Meta och X har förändrat sina principer kring till desinformation och faktakontroll?

– Det är mycket oroande. Man tänkte att det inte kunde bli värre. EU:s regleringar är inte är perfekta på något sätt, men vi har rört oss mot något som är lite mindre dåligt, lite mindre farligt. Nu verkar det som att man tar bort alla spärrar igen.

– Informationen påverkar på många sätt i en demokrati. Det enklaste vi gör i en demokrati är att gå och rösta. Gillar du vad politikerna gjorde, då röstar du på dem igen. Gillar du inte vad de gjorde, då röstar du på någon annan. Men om det du tror om vad de har gjort och inte gjort, sagt och inte sagt, vad de är ansvariga för eller inte ansvariga för, är lögner – då är det valet meningslöst. Då är demokratin borta.