Forskare varnar: Svensk naturskog på väg att försvinna

Om bara 50 år kan Sveriges värdefulla skogar vara helt borta, enligt beräkningar baserade på nuvarande avverkningstakt.

Publicerad
nordsvensk naturlig skog

Nästan en fjärdedel av de svenska oskyddade gamla skogarna har försvunnit mellan 2003 och 2019 enligt en ny studie.
Bild: Ulrika Ervander

Avskogningen av Amazonas har fått massiv internationell kritik. Samtidigt pågår en omfattande förlust av naturskog i betydligt fler länder, däribland Sverige, som nästan seglat under radarn. Det menar Anders Ahlström som är naturgeograf vid Lunds universitet.

I en ny studie publicerad i tidskriften Earth’s Future slår han och hans forskarkollegor fast att arealen skog som aldrig har kalavverkats i Sverige har minskat kraftigt, nästan en fjärdedel av dessa oskyddade produktiva gamla och troligen aldrig tidigare avverkade skogar har försvunnit mellan 2003 och 2019. Redan 2070 kan alla dessa skogar vara försvunna, baserat på nuvarande avverkningstakt.

– Jag såg tidigt i analysen att det rörde sig om en förlust på runt 1,4 procent per år. När man sedan räknar ut att det blir nästan en fjärdedel så känns siffran stor, men det var egentligen inte förvånande, säger Anders Ahlström.

Anders Ahlström
Anders Ahlström, naturgeografiforskare vid Lunds universitet.
Bild: Privat

”Skogen avverkas snabbt”

Nu efterlyser han en omfattande genomgång av skogarna i den boreala regionen, barrskogsbältet som omfattar norra Ryssland, norra Europa, Kanada och Alaska, samt strategier för att bevara dem.

– Skogen avverkas snabbt och detta sker antagligen även i andra boreala länder. Vi har inte tillräckligt bra koll på detta och vi vet heller inte riktigt vad vi förlorar och inom vilken tidsram, säger Anders Ahlström.

Två kategorier av skog

Göran Ståhl är professor i skogsinventering vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU. Han tycker att studien är intressant och bidrar till att belysa en viktig aspekt av utvecklingen i Sveriges skogar.

– Vi går mot en uppdelning av skogarna i två kategorier. Den ena kategorin är förhållandevis unga produktionsskogar. Den andra är äldre skogar, som antingen är formellt skyddade eller frivilligt avsatta för naturvårdsändamål av markägarna, säger Göran Ståhl.

Den framtidsbild han målar upp är inte lika dyster som forskarna bakom studien, men han menar att utvecklingen i hög grad avgörs av vilken skogspolitik som genomförs. Han konstaterar också att prognosen i studien för år 2070 inte beaktar frivilligt avsatta arealer eller hänsynsytor som lämnats vid avverkning.

– Skogsstyrelsen presenterade nyligen skogliga konsekvensanalyser. Om vi skulle fortsätta att sköta skogarna med samma metoder och intensitet i avverkningarna som i dag visar analysen att arealen med produktiv skogsmark äldre än 140 år ökar lite grann fram till 2070 jämfört med dagens läge, säger Göran Ståhl.

Efterlyser förfinad analys

Andreas Eriksson, projektledare vid Skogsstyrelsen, ser avverkningen av skogar med höga naturvärden som en av orsakerna till svårigheterna med att nå miljökvalitetsmålet Levande skogar. Han välkomnar att Skogsstyrelsens data över utförda avverkningar används i forskning, men också han reagerar på att studien bortser från frivilliga avsättningar av skog och hänsynsytor.

– Man gör också en stark koppling mellan skog äldre än 140 år med kontinuitetsskog och vidare med höga naturvärden. Men all skog över 140 år är inte kontinuitetsskog och all kontinuitetsskog har inte höga naturvärden så det behövs en förfinad analys, säger Andreas Eriksson.

Rubriken är uppdaterad 17 november 2022 klockan 15:45.

F&F Evenemang:

En kväll om livet efter digitaliseringen

En tankeväckande och lärorik kväll med teknikhistorikern Nina Wormbs, sociologen Malin Åkerström, filosofen Hans Ruin och litteraturvetaren Jesper Olsson. 25 januari på Playhouse Teater i Stockholm.

Läs mer och boka

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor