Försvaret allt mer osynligt i opinionen

Allmänhetens förtroende för det svenska försvaret har sakta fallit sedan 1980-talet, men förtroendet är dock större bland de yngre. I nuläget har dubbelt så många 15–29-åringar ”mycket eller ganska stort förtroende” för försvaret jämfört med 65–85-åringar. Det framgår av forskning vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet, där man årligen sedan 1986 genomfört opinionsundersökningar i en mängd samhällsfrågor.

Forskarna tror att skillnaderna mellan åldersgrupperna kan ha att göra med att många äldre har en direkt erfarenhet av Sverige långt större invasionsförsvar på 1970- och 80-talen.

Om man frågar vad man ser som försvarets viktigaste uppgift, så menar de flesta att det är att skydda centrala samhällsfunktioner mot terrorhot, vilket väl var en lärdom från 2000-talets första decennium. Sedan kommer att bistå civila myndigheter vid kriser. På tredje plats kommer gränsförsvaret, följt av deltagande i fredbevarande insatser i andra länder.

Om man delar upp de svarande efter partisympatier så framkommer tydliga skillnader i synen på försvaret. Sverigedemokrater är starka förespråkare för gränsförsvaret, och minst angelägna om detta är vänsterpartister. Folkpartister och miljöpartister är mest positiva till fredsbevarande insatser i andra länder. Men överlag är de flesta tveksamma till svenska insatser i pågående konflikter.

– Vi har sett i våra undersökningar att mer intensiva insatser, som den i Afghanistan, ses med viss skepsis i den svenska opinionen, säger Karl Ydén, forskare vid Centrum för studier av militär och samhälle vid Chalmers Tekniska Högskola. Han ansvarar tillsammans med Joakim Berndtsson för SOM-undersökningarna kring försvarsfrågan.

Karl Ydén tror att Krimkrisen kan ha en långsiktig påverkan på opinionen kring försvaret.

– Ja, vi har ju nu sett en rad exempel på rysk militär aktivitet, så nu finns ett mönster man kan relatera till. Den traditionella hotbilden från öst känner dessutom alla medelålders och äldre svenskar igen från det kalla kriget.

I den senaste mätningen från förra året menade 38 procent att man borde minska på försvarskostnaderna, medan en mindre grupp på 27 procent ville öka dem. Summan av dem som har en åsikt blev då dock bara 65 procent.

– Ja, det finns inte något annat samhällsområde där enkätfrågorna får så många svar av typen ”vet ej” eller ”har ingen uppfattning” som försvarsfrågorna, säger Karl Ydén.

Han poängterar att försvaret är osynligt för många svenskar.

– Många verkar ovana vid frågorna och är ointresserade eller osäkra på hur de ska svara.

Synen på ett svenskt medlemskap i Nato är relativt stabil i svensk opinion. Omkring 20 procent är positiva till Nato-medlemskap, medan drygt 40 procent är negativa. Dessa siffror har varit rätt konstanta i 20 år. Men i samband med att ÖB förklarade att Sverige har ett ”enveckasförsvar” och att ryska bombplan övade anfall mot Sverige påsken 2013 så genomfördes Sifoundersökningar som visade en större vilja till Nato-anslutning, då omkring 30 procent önskade sig det. Så opinionen verkar kunna svänga i takt med säkerhetspolitiska händelser och utspel.

Kanske kommer försvarets roll nu att omprövas. Totalförsvarets forskningsinstitut kom nyligen med en rapport om försvarets ”bortglömda huvuduppgift”, nämligen att ”verka avhållande på varje stat som överväger att använda militära maktmedel mot Sverige”. En uppgift som för övrigt endast 49 procent av svenskarna såg som ”mycket viktig” i förra årets SOM-mätning.