Fortsatt dyster utveckling för miljömålen

De svenska miljökvalitetsmålen infördes 1999. Detta var långt innan det fanns miljöramverk i de flesta andra länder och tanken var att de 16 målen skulle fungera som en vägvisare i miljöpolitiken.

Utvecklingen mot måluppfyllelse går dock mycket långsamt. Bara ett av miljökvalitetsmålen, som syftar till ett skyddande ozonskikt, betraktas som uppnått.

Nästa stora utvärdering sker först 2023. Den årliga bedömningen av utvecklingstrenderna som nu presenteras tyder inte på några större förändringar.

Naturvårdsverket bedömer utvecklingstrenden som negativ för fem av miljömålen. Bara två av målen har en positiv utvecklingskurva.

För resterande nio mål går det inte att se en tydlig riktning varken uppåt eller nedåt. Sedan fjolårets utvärdering är den enda skillnaden att miljömålet myllrande våtmarker gått från negativa framtidsutsikter till varken positiva eller negativa.

Naturvårdsverket höjer också ett varningens finger när det gäller det skyddande ozonskiktet, som är det enda miljömålet som är uppfyllt sedan tidigare. 

Annika Strandhäll är Sveriges miljö- och klimatminister. Hon konstaterar att arbetet med att nå miljömålen kräver tålamod.

– Utvecklingen är positiv när det gäller frisk luft och bara naturlig försurning. Insatser för miljön gör skillnad, men det kan ta lång tid innan vi ser resultat. Det här är inte ett område som passar för en kortsiktig populistisk politik, säger Annika Strandhäll.

Hon framhåller att den negativa utvecklingstrenden i många fall också delas med andra länder. Det gäller exempelvis utmaningar som ett rikt växt- och djurliv och begränsad klimatpåverkan.

– Det är inget vi kan lösa på vår nationella kammare i Sverige, men vi vill vara ett progressivt land som manar på andra att spänna bågen i de här frågorna, och då är det så klart också viktigt vad vi gör på hemmaplan.

Finns det någon risk att den svenska trovärdigheten grusas?

– Jag tror inte det. Det finns så många andra länder som har så mycket kvar att göra. Sett i en internationell kontext är vi fortfarande ett land som leder den hållbara utvecklingen. Vi har trots allt en klimatlagstiftning, ett ramverk och ett antal miljömål som vi regelbundet följer upp. Vi visar också vår seriositet genom att exempelvis finansiera den gröna klimatfonden.

Läs en längre intervju med miljö- och klimatminister Annika Strandhäll i F&F #5/2022 som kommer24 maj.