”Ge rättigheter till djuren som stoppar invasiva arter”
Bör djur som anlitas i kampen mot invasiva arter få egna rättigheter? Möt forskaren som vill se mårdhunden som medarbetare och kollega.

Att använda mårdhundar för att bekämpa sina artfränder har varit så framgångsrikt i Sverige att man nu måste importera nya djur från Finland.
Bild: Getty images
Invasiva arter är ett hot mot den biologiska mångfalden. Ett allt vanligare sätt att bekämpa invasiva djur är att andra djur används för att övervaka, utrota eller förhindra spridning.
– I takt med att teknikutvecklingen går framåt ökar chanserna att använda djur i dessa syften, säger Erica von Essen är docent i miljökommunikation vid Stockholms universitet.
Tillsammans med kollegor från Stockholms universitet och universitet i Pittsburgh har Erica von Essen undersökt hur vilda djur används för att eliminera en invasiv art.

Bild: Privat
Forskarna lyfter fram djurens roll som arbetande i människans tjänst. Men till skillnad från andra sätt att använda vilda djur för syften bestämda av människan, går dessa djurs arbete ut på att omedvetet utrota sin egen eller en annan art.
Erica von Essen jämför de här djuren med sommarjobbare som saknar kontrakt och rättigheter.
Betrakta djuren som medarbetare
Enligt forskarna vore det rimligt att betrakta djuren som medarbetare och därmed överväga skyldigheter gentemot dem. Forskarna menar att finns ett moraliskt ansvar gentemot djur som arbetar för människan, då man satt dem i förändrade situationer eller i ett visst beroende gentemot människor. Djuren borde exempelvis ha rätt att vägra arbeta, rätt till vård samt pensionering.
Mårdhundar som används som så kallade judasdjur, där de utrustas med sändare för att leda jägare till deras artfränder, är ett exempel på arbetande djur. För att släppa ut dem och andra vilda djur i svensk natur krävs tillstånd från Naturvårdsverket.
Henrik Lange som arbetar på artenheten på Naturvårdsverket berättar att det vanliga är att man fångar mårdhundar vid finska gränsen och därefter steriliserar dem och förser dem med sändare. När de är återhämtade från ingreppet släpps de ut för att leta upp en artfrände.
– De fungerar som lockbete inför jakt eller infångning. Ett slags levande åtel kan man säga, säger Henrik Lange.
Eftersom mårdhunden skulle ha letat upp en partner oavsett ingrepp och geografisk plats betraktas det som ett naturligt beteende som anses vara ”naturbaserat”. Erica von Essen menar att detta osynliggör djurens arbete och därför blir det svårare att uppmärksamma etiska problem.
Riskerar att bli förbrukningsvaror
Enligt Erica von Essen och hennes forskarkollegor kan avsaknaden av juridiska rättigheter leda till att djur behandlas som förbrukningsvaror och utsätts för potentiellt skadliga situationer. Att exempelvis introducera predatorer på ett nytt område har visat sig leda till hög dödlighet och förhöjda stressnivåer för de utvalda djuren.
I studien beskrivs de arbetande djuren som uppskattade bland sina mänskliga kollegor, men vad händer med dem när arbetet är slutfört?
– Då avlivas de i regel, syftet är ju att arten ska bort. Samma sak om de missköter sina arbetsuppdrag, säger Erica von Essen.
Med studien vill hon väcka en diskussion kring den här så kallade naturbaserade arbetsmodellen och hur vi behandlar djur i vår strävan att kontrollera miljön.
– Alla ska bidra i miljösammanhang men vem är det som får göra the dirty work?
Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Environment and Planning E: Nature and Space.
Naturbaserade lösningar för att bekämpa invasiva arter
Predatorer: Arten introduceras med syftet att jaga en invasiv art. Till exempel har man i Karibien introducerat manguster för att ta bort invasiva råttor och ormar.
Judasdjur: Individer används för att lokalisera och/eller övervaka kvarlevande population. Till exempel förses mårdhundar med gps-sändare och släpps ut för att leta upp artfränder som sedan skjuts eller tas om hand.
Infiltratörer: Djur infiltrerar och underminerar invasiva arter inifrån. Till exempel parasitgetingen som lägger ägg inuti andra insekter och dödar dem inifrån.
Platshållare: Djur används med syfte att avskräcka andra arter från att etablera livsmiljö genom att ockupera samma nisch eller plats. Till exempel grisar som används för att skrämma bort fåglar från Schiphol flygplats i Amsterdam.
Biosensorer: Arten används som indikator på närvaro av invasiva arter. Ett exempel på detta är fiskarter i Victoriasjön som användes för att mäta spridningen av den invasiva växten Vattenhyacint.
Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer