Glaciärdöden kulminerar 2050 – men mycket beror på vad vi gör nu

Hur många glaciärer kommer att finnas kvar i framtiden? Det är en fråga forskarna bakom den nya studien ofta får. De har saknat tillförlitliga svar och har därför utifrån tre olika modeller gjort en datasimulering av framtiden för världens drygt 200 000 uppmätta glaciärer.

Resultaten visar att omkring år 2050 kommer mellan 2 000 och 4 000 glaciärer årligen att försvinna, beroende på hur mycket temperaturen ökar. Det är en dramatisk ökning från de omkring 1 000 per år som försvinner i nuläget.

Glaciärernas öde är viktiga för att mänskligheten ska greppa det akuta läget, enligt Harry Zekolari vid belgiska Vrije universitet som är en av författarna till studien som publiceras i Nature Climate Change. 

– Om du pratar med folk på gatan är det korallreven och glaciärerna som de flesta ser framför sig när det handlar om klimatförändringar, säger han på en digital presskonferens.

Även om vi helt skulle stoppa koldioxidutsläppen i morgon skulle glaciärdöden fortsätta, eftersom avsmältningen är ett trögt skepp att vända. Utplåningen av glaciärer kommer att nå sin kulmen kring århundradets mitt – oavsett vad vi gör – helt enkelt eftersom de små glaciärerna kommer att raderas ut först, och sedan kommer det inte att finnas lika många kvar som kan försvinna.

Men, det finns ingen anledning att ge upp, för vad vi gör i dag har avgörande effekt enligt forskarna.

Om den globala uppvärmningen stannar på 1,5 grader kommer mer än dubbelt så många glaciärer att finnas kvar år 2100, jämfört med om ökningen blir 2,7 grader. Skulle ökningen bli hela 4 grader kommer i stort sett alla glaciärer att försvinna, med undantag för några högt belägna glaciärer på Grönland.

De närmaste decennierna, fram till 2050, är därmed avgörande för hur många som blir kvar.

Studien inkluderar i princip alla världens glaciärer med undantag för de som finns på Grönland och Antarktis. Dessa största, som ger stora effekter på havsnivån, är alltså utelämnade.

De många små glaciärernas avsmältning ger ingen betydande havsnivåhöjning, däremot kan de ha stor effekt på dricksvattentillgången lokalt. Deras kulturella värden ska heller inte underskattas, menar medförfattaren Matthias Huss vid ETH-universitetet i Zürich.

Han berättar om en av  de senaste årens många glaciärbegravningar vid den försvinnande glaciären Pizol i östra Schweiz. På plats och höll tal och genomförde en symbolisk begravning var bland annat en präst från dalen intill.

– Jag hade mätt den här glaciären under många år och det var starkt att se 2 500 personer klättra hela vägen upp för att vara med på den här cermonin och ta adjö, säger Matthias Huss.

Pizol är en av drygt 1 000 glaciärer som har utplånats i schweiziska Alperna under de senaste 30 åren, vilket är en tredjedel av de som fanns här på 1990-talet.

Nina Kirchner, professor i glaciologi vid Stockholms universitet och chef för Tarfala forskningsstation i Kebnekaisefjällen som F&F besökte tidigare i år, tycker att den nya studien är gedigen och intressant. Men hon är inte överraskad – resultaten stämmer överens med det hon ser på de svenska glaciärerna.

– Under sommaren 2024 förlorade vi åtta stycken. Det var små glaciärer, det är de som drabbas först, precis som studien beskriver.

Nina Kirchner noterar att författarna till den nya studien saknar observationer från stora områden och hoppas att hon och de övriga forskarna på Tarfala forskningsstation kan bidra med mer avancerade beräkningar framöver, eftersom de kartlägger alla svenska glaciärers utbredning varje år. Det kan ge modellerna bättre precision. Det kan tyvärr knappast förlänga livet på glaciärerma, men ändå vara viktigt, säger hon.

–  För regional anpassning tror jag att tio år kommer att spela ganska stor roll. 

Här kan du läsa mer om glaciärer.