Granbarkborren har ett mycket dåligt rykte. Den lilla åttatandade insekten lever under barken på granar och har dödat miljontals träd i Sverige. Utbrotten har blivit både vanligare och mer intensiva i takt med den globala uppvärmningen.

En ny studie från Stockholms universitet visar att granbarkborren också påverkar skogens mikroklimat. 

För att mäta temperaturen satte forskarna i somras ut små väderstationer i skogarna och flög med drönare i trädkronorna. 

– Vi kollar temperaturen i olika bestånd som är mer eller mindre angripna, och jämför dem med friska bestånd, säger Caroline Greiser, landskapsekolog vid Stockholms universitet och huvudförfattare till studien. 

I en frisk skog jämnas extrema temperaturer ut: Under dagen skyddar trädkronorna mot solljuset och gör luften under svalare, under natten stänger trädkronorna inne värmen. 

Men när träden angrips av granbarkborrarna trillar barren av och solskyddet försvagas så att mer solljus kan nå undervegetationen. 

– Dagtid kan det bli upp till två grader varmare i skogen, både i trädens kronor och vid marken där granbarkborren har angripit träden, säger Caroline Greiser.

Till forskarnas förvåning påverkades dock inte nattemperaturen av granbarkborreangrepp. 

– När träden tappar barr och kvistar blir det mindre krontäckning och mer öppet och då förväntar man sig att temperaturen går ner lite. Men det gjorde den inte – inte signifikant i alla fall, säger Caroline Greiser.

Eftersom de angripna skogarna inte blir kallare på natten kan en död skog fortfarande skydda sina växter mot frost. Flera svampar och insekter är dessutom beroende av stående död ved varför forskarna menar att de så kallade skelettskogarna inte bör huggas ner.

När mikroklimatet förändras och dagarna blir varmare påverkas de djur och växter som lever i skogen. 

– Det kan ha negativa konsekvenser för många skogslevande arter som är anpassade till ett svalare och fuktigare mikroklimat, till exempel vissa mossor, lavar och även kärlväxter, säger Caroline Greiser.

Hon påpekar dock att förändringen inte nödvändigtvis behöver vara något negativt. Vissa arter trivs i ett varmare skogsklimat.

– På lång sikt kommer ju artsamhällen förändras och då har man kanske fler sydliga arter som gillar varmt klimat eller som helt enkelt är mer ljusberoende, säger Caroline Greiser.

Studien som är publicerad i Agricultural and Forest Meteorology är gjord i skogar med olika trädarter. Forskarna upptäckte att skogar med gran och lövträd, exempelvis björk eller asp, inte blev lika värma. 

– Även om granbarkborren gör mikroklimatet varmare, är effekten inte så stark om det finns lövträd, säger Caroline Greiser.

Hon menar att studien visar att Sverige behöver mer blandskog då blandade bestånd både är mer motståndskraftiga mot angrepp från granbarkborre, och håller sig svalare efter eventuellt angrepp. 

– Så den enkla uppmaningen till skogsbruket är helt enkelt att diversifiera skogarna mer och satsa på lövträd, säger Caroline Greiser.

Uppdatering 13 september 2025: Den här artikeln innehöll tidigare en bild an felaktigt sades föreställa gnag av en granbarkborre. Bilden är avpublicerad.