Forskarna känner i dag till vilken teknik och kunskap som krävs för en lyckad grön omställning. Och omställningen behöver inte heller bli särskilt dyr. Den slutsatsen dras i forskningsprojektet Mistra Carbon Exit.

– Det viktigaste resultatet är att det inte är någon stor kostnad att ställa om till nettonollutsläpp till 2045, säger Lars Zetterberg, klimatexpert på IVL Svenska miljöinstitutet och programchef för Mistra Carbon Exit.

Han tar cement till en lägenhet som exempel. Koldioxidneutral cement kostar nästan dubbelt så mycket som traditionell, men eftersom cement bara står för en liten del av bostadens totala kostnad blir effekten liten. Till slut behöver en färdig lägenhet med koldioxidneutral cement bara bli 0,5 procent dyrare. 

Forskningsprojektet Mistra Carbon Exit är i mål efter åtta års arbete. Forskarna har undersökt vilka tekniska, ekonomiska och politiska lösningar som krävs för att Sverige ska nå målet om nettonollutsläpp till 2045. 

Bakom projektet står IVL Svenska Miljöinstitutet och Chalmers tekniska högskola. Under åren har forskarna sett hur omställningen gått både snabbare och långsammare än de förväntat sig.

Till exempel har solceller och vindkraft blivit betydligt billigare. Även elbilens snabba utveckling har förvånat forskarna.

– När vi hade forskat ett par år trodde vi att runt 2025 skulle elbilar kunna konkurrera med bilar med förbränningsmotorer – men det har vi redan passerat för två, tre år sedan, säger Lars Zetterberg.

Nu återstår det stora steget att ställa om industrin.

– Den nöten är inte knäckt än, säger han.

Forskarna har fokuserat på tre så kallade värdekedjor: byggnader, transporter och transportinfrastruktur. Tillsammans utgör de omkring 75 procent av Sveriges totala utsläpp.

Perspektivet innebär att man inkluderar produktionen av energin och materialet som behövs för slutprodukterna.

Inom byggsektorn har forskarna granskat allt från materialtillverkning och arkitekternas arbete, till arbetsmaskiner och den slutliga förvaltningen av byggnaderna.

Genom att se på hela värdekedjor kan forskarna upptäcka problem som tidigare inte varit kända – och också hitta lösningar.

Tekniken som ska användas är inte alltid färdigutvecklad, som till exempel system för koldioxidinfångning som man vet kommer att krävas för att komma ner till nettonoll. 

Lars Zetterberg menar även att det inte behöver bli särskilt dyrt, trots att kostnaderna för vissa industrier blir höga.

– Det är en fördelningsfråga – vem ska betala? Och det är där styrmedel kommer in, säger han.

EU:s klimatpolitik och styrmedel har varit viktiga, men inte tillräckliga, enligt Lars Zetterberg.

– EU:s utsläppshandel har visat sig vara central för omställningen. Och man har sett att den har blivit bättre och bättre. Men vi har också lärt oss att det inte räcker med att sätta ett pris på koldioxid, det behövs andra styrmedel också.

Han lyfter bland annat investeringsstöd till industrier. I sitt nya forskningsprojekt ska han bland annat intervjua personer från industrin för att förbättra och föreslå nya klimatpolitiska styrmedel. 

Om Sverige och EU ska vara konkurrenskraftiga måste omställningen accelerera. Forskningsprojektet visar att både industrin och medborgarna står bakom den gröna omställningen. Nu gäller det för politikerna att hänga på, menar Lars Zetterberg.