Annons

Hopp för sjungande noshörning

Världens minsta noshörning, Sumatranoshörningen, har klassats som ett av våra mest utrotningshotade däggdjur. Nu visar det sig att läget inte är lika allvarligt som befarat.

Annons

Publicerad:

2021-05-03

Sumatranoshörningen är inte bara världens minsta. Den är också känd för sin speciella och lite pipiga sång. Historiskt levde den från Himalayas fot i norr till Indonesien och Malaysia i söder, men på bara två decennier har populationen minskat med 70 procent.

Den hotas av både regnskogsskövling och tjuvjakt och har kallats för en av världens mest utrotningshotade däggdjursarter. Ska sången tystna för gott?

Nu kommer goda nyheter. Graden av inavel hos Sumatranoshörningen visade sig vara förvånansvärt låg. Samtidigt var den genetiska mångfalden högre än väntat. Detta enligt en studie från centrum för paleogenetik vid Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet.

Inte för sent för Sumatranoshörningen

Johanna von Seth.

– Vi tror att det hänger ihop med att populationsminskningen har skett så nyligen att inavel inte har blivit ett problem ännu. Det är alltså inte för sent att rädda en stor del av artens genetiska mångfald, säger doktoranden Johanna von Seth, som är en av huvudförfattarna bakom studien som publicerats i tidskriften Nature communications.

Forskarna undersökte noshörningens genetiska hälsa genom att studera arvsmassan hos nu levande noshörningar, hos noshörningar från en nyligen utdöd population samt noshörningar som levde för cirka hundra år sedan. De befarade att de kvarvarande djuren skulle vara nära släkt med varandra, men så verkade alltså inte vara fallet. Forskarna fann dock potentiellt skadliga mutationer som kan orsaka problem i framtiden om inaveln ökar.

Bara 80 Sumatranoshörningar kvar

I dag finns bara cirka 80 Sumatranoshörningar kvar i världen. De lever utspridda på de östasiatiska öarna Sumatra och Borneo. För tio år sedan fanns också en tredje population, på den malaysiska halvön. Populationen led troligtvis av inavelsproblem innan den dog ut.

– Det kan ses som ett varnande exempel, säger Johanna von Seth.

Även om noshörningarna på Sumatra och Borneo var i bättre skick än förväntat betyder det inte att arten är utom fara. Forskarna föreslår ett genetiskt utbyte mellan populationer från de båda öarna, antingen genom en faktisk flytt av ett antal djur, eller genom insemination.

– Men de allra viktigaste åtgärderna för artens överlevnad är utan tvekan att komma åt habitatförstöring och tjuvjakt, säger Johanna von Seth.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.