”I nuläget tyder inget på att omikron ger allvarligare sjukdom”

Den 24 november kom de första rapporterna om en ny variant av coronavirus, kallad omikron, som hade hittats i Botswana och Sydafrika. Den 26 november klassade Världshälsoorganisationen, WHO, varianten som ”oroväckande”. I Sverige har en handfull fall hittills rapporteras. Enligt Folkhälsomyndigheten väntas stor spridning av varianten då den tycks vara mycket smittsam. Virologiprofessor Niklas Arnberg vid Umeå universitet är dock inte så bekymrad för att omikron ska ge allvarligare sjukdom. Dessutom är de nya antivirala läkemedlen på gång.

1 | Hur oroliga behöver vi vara för den nya varianten omikron?

– Vi behöver i alla fall inte vara oroliga för att den är farligare än andra varianter. I nuläget finns inget som tyder på att den ger allvarligare sjukdom än exempelvis delta. Tvärtom kommer rapporter från Sydafrika om att de inte har sett några allvarliga fall. Även symtomen är annorlunda och ger inte påverkan på lukt och smak – det är ju positivt om det stämmer. Det som är speciellt är att varianten har ovanligt många mutationer. 

2 | Är det ett problem att virusvarianten har så många mutationer?

– Det som möjligen är oroväckande är att den har uppåt 30 mutationer som påverkar spikeproteinets utseende, eftersom det är den del av virus som dagens vaccin riktas mot. Det skulle kunna betyda att de antikroppar som utvecklas efter vaccination och/eller infektion med tidigare varianter, inte är riktigt lika effektiva mot denna variant. Detta håller PfizerBiontech och Moderna på att ta reda på, och vi får svar inom knappt två veckor. Att virus har samlat på sig så många mutationer tyder också på att varianten inte är ny, utan att den gått under radarn ett tag.

3 | På vilket sätt står vi bättre rustade i dag än när pandemin startade i mars 2020?

– Det är en enorm skillnad! Vi utför omfattande testning och vi har välutvecklad smittspårning. Och för att hitta nya varianter finns så kallad helgenomsekvensering, som innebär att det snabbt går att ta fram hela virusets arvsmassa. I Sverige testas ungefär 30-40 procent av alla positiva prov på det sättet. Dessutom har vi vacciner som åtminstone ger ett bra eller i alla fall ett visst skydd, sannolikt även mot omikron, och ännu bättre om vi även tar en tredje dos. Vi är också på väg mot att få tillgång till nya antivirala läkemedel, som kan tas i tablettform. De fungerar på liknande vis som antibiotika fungerar mot bakterier.

4 | Blir antivirala läkemedel mindre effektiva för att omikron har många mutationer?

– Sannolikt inte. Spikeproteinet på ytan, som vaccinerna riktas mot, kan förändras förhållandevis mycket – och ge viruset nya, och från dess horisont, fördelaktiga egenskaper. Men de delar av virus som de antivirala läkemedlen slår mot är så grundläggande att virus inte kan förändra dem lika mycket som spikeproteinet. Det innebär att dessa läkemedel sannolikt fungerar bra mot många olika varianter, kanske till och med alla. Framåt kommer viruset sannolikt att utveckla resistens, men det blir ett senare och förhoppningsvis mindre problem. Men vi har inte läkemedlen på plats i Sverige ännu. Två antivirala läkemedel håller på att utredas. Det ena, Lagevrio, kan komma att bli godkänt inom dagar eller veckor. Det andra, som heter Paxlovid, kan bli godkänt inom veckor eller månader. (Se faktaruta.)

5 | Varför tycker du att antivirala läkemedel är så viktiga?

– Om det mot förmodan skulle visa sig att vaccinerna inte fungerar så bra mot omikron är antivirala läkemedel ett väldigt bra sätt att hindra allvarlig sjukdom och död, och att minska smittspridning. På några vårdcentraler har man börjat använda snabbtest, där den som har symtom kan få svar inom en halvtimme i stället för efter en eller två dagar. När antivirala läkemedel finns på plats öppnas möjligheten för att snabbt få medicin, vilket minskar risken för sjukdom, belastning på sjukvården och smittsamhet.

– Att vi har antivirala läkemedel på plats mot coronavirus innebär också att vi har något att ta till samma dag det kommer en ny coronavirus-orsakad pandemi, innan man har hunnit ta fram vaccin. Det behöver ju heller inte vara ett coronavirus som orsakar nästa pandemi utan kanske ett poliovirus – man kan tänka sig en ny pandemi av ”po-vid” exempelvis. Därför behövs fler antivirala läkemedel mot många fler virus. I nuläget saknar vi antivirala läkemedel mot nästan alla virus. Det är en stor skillnad jämfört med bakterier där vi – trots problem med resistens – har antibiotika mot nästan alla bakterier. Hade vi haft effektiva antivirala läkemedel att tillgå när covid-pandemin slog till hade vi sluppit 15 000 döda, och kanske klarat oss med 150.

FAKTA/Två nya antivirala läkemedel

• Antivirala läkemedel fungerar på liknande sätt mot virus som antibiotika fungerar mot bakterier.

• De båda antivirala läkemedlen Lagevrio och Paxlovid som nu är aktuella har fördelen att de ges i tablettform, till skillnad mot det tidigare använda Veklury (verksam substans remdesivir) som behöver ges direkt i blodet.

• Lagevrio (molnupiravir) är utvecklat av Merck. Det tar sig in i virusets arvsmassa och hindrar att denna kan kopieras. Resultatet blir att det inte bildas några nya virus. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har godkänt läkemedlet att användas i nödfall. De annonserade den 24 november att de börjar utreda dess godkännande, vilket kan gå snabbt. 

• Paxlovid (ritonavir) är under utveckling av Pfizer. Det inaktiverar ett virusprotein som normalt fungerar som en sax, som behövs för att finputsa virusproteiner. Utan proteinsaxen kan de inte bli aktiva och det bildas inga nya virus. Även detta läkemedel undersöks av EMA med hjälp av löpande granskning. Det innebär att data analyseras i den takt de kommer in.