Annons

Forskarna fann att hjärnaktiviteten varierade beroende på deltagarnas politiska färg. Specifikt skedde detta i ett område av hjärnan kopplat till hur vi tolkar och drar slutsatser av olika berättelser.

Bild: 
Getty Images

Ideologi avslöjas av magnetkamera

Skillnader i politisk färg syns i hjärnan. Det visar amerikanska forskare, som låtit konservativa och liberaler titta på nyhetsklipp medan de undersöktes med magnetkamera.

Annons

Publicerad:

2020-10-22

Vad händer i hjärnan när samma information får personer att reagera helt olika utifrån politisk inriktning? Den frågan har forskare vid University of California undersökt i en studie där 38 deltagare fick titta på videor och samtidigt undersökas med magnetkamera, som förutom att hitta tumörer och hjärnblödningar även avbildar hjärnaktivitet.

Deltagarna var antingen uttalat konservativa eller liberaler. Videon innehöll nyhetsklipp och kampanjfilmer, som samtliga handlade om immigration. Vid en jämförelse av hjärnaktivitet mellan grupperna syntes tydliga skillnader i dorsomediala prefrontala cortex, DMPFC, ett område i frontalloben kopplat till hur vi tolkar och drar slutsatser kring olika berättelser. 

Ordval en viktig faktor

För att förstå vilka aspekter av videoklippen som drev det forskarna kallar ”neurologisk polarisering” kartlade de när i videon olika ord användes. De fann att skillnaden i hjärnaktivitet främst triggades av ord kopplade till risker (som threat, eller hot på svenska) och ord med en blandning av moral och emotioner (som compassion, medkännande).

Resultaten överensstämmer med tidigare studier som visat att två av de största skillnaderna mellan konservativa och liberaler är hur de uppfattar hot och vad som är moraliskt. Ett budskap som konservativa tolkar som hotfullt eller omoraliskt kan med andra ord tolkas helt annorlunda av liberaler.

Att kunna se skillnader i hjärnaktivitet kopplat till politisk inriktning är en sak. Att förklara varför, och hur det sker är en annan. Exakt hur politisk färg gör att samma sinnesintryck ger upphov till olika reaktioner i DMPFC blir därför en fråga för kommande studier. I nuläget spekulerar forskarna i om svaret kan ligga i kommunikationen med ett annat område i hjärnan som är kopplat till belöning och motivation, kallat ventrala striatum.

Forskarna tar själva upp flera av studiens begränsningar, bland annat en brist på etnisk variation mellan deltagarna. De trycker även på att framtida studier bör undersöka om principen gäller andra frågor som abort och klimat, och i fler politiska kontexter än bara den i USA.

Studien är publicerad i tidskriften PNAS.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.