”Kärnkraftverken blir gisslan i kriget”

Medan kriget rasar i hemlandet Ukraina är Pavel Kudinov på jobbet på Kungliga Tekniska högskolan, KTH, i Stockholm där han leder avdelningen för kärnenergiteknik. Tankarna är hos alla som dödas på gatorna och föräldrarna som är kvar i byn i östra Ukraina.

– Jag trodde att de skulle vara säkra, men nu ser jag hur ryska trupper attacker även mindre byar, säger han.

Som kärnkraftsforskare har han tvingats se också hur kärnkraften dragits in i kriget. Ryska trupper erövrade Tjernobyl redan under krigets första dag, och en vecka senare tog Ryssland även kontroll över kärnkraftverket Zaporizjzja i landets sydöstra del. Med sina sex reaktorer är det Europas största. Ingen av reaktorerna träffades, men en intilliggande utbildningsbyggnad började brinna.

– Attacken visar på total hänsynslöshet. Precis som befolkningen i en omringad stad används kärnkraften som gisslan i kriget, säger Pavel Kudinov.

Kontroll över kärnkraften innebär kontroll över elproduktionen, men kan också användas i utpressningssyfte.

– Putin skulle kunna hota med att något kan hända med kärnkraften om han inte får som han vill.

Enligt de senaste rapporterna från Ukrainas tillsynsmyndighet för kärnkraft och det internationella atomenergiorganet IAEA är två av de sex reaktorerna vid Zaporizjzja i drift. Inga förhöjda strålningsnivåer är rapporterade och säkerhetssystemen ska också vara intakta.

Den ukrainska personalen driver anläggningen, men under ryskt befäl. Det oroar både Pavel Kudinov och IAEA eftersom det bryter mot en av sju viktiga säkerhetsprinciper – att personalen ska kunna fatta beslut utan någon yttre press.

Reaktorerna vid Zaporizhzhia är byggda på 1980-talet och tillhör därmed samma generation som de svenska kärnkraftverken.

Till skillnad från Tjernobyl har de en modern design med en massiv inneslutning som skyddar reaktorhärden även mot beskjutning. Reaktorerna använder vatten både som kylmedel och moderator som har till uppgift att bromsa neutronerna och på så sätt kontrollera kärnreaktionerna. I Tjernobyl användes grafit som moderator.

– Det är en helt annorlunda konstruktion. Även om de försökte så skulle ryssarna inte kunna skapa ett nytt Tjernobyl för det är fysiskt omöjligt, säger Pavel Kudinov.

Den största faran vid Zaporizhzhia är om kylsystemen slutar att fungera. Även de avstängda reaktorerna är beroende av aktiv kylning. Försvinner kylningen värms reaktorhärden upp och kan smälta, det skedde Fukushima efter att elförsörjningen slagits ut. Faran är då stor för radioaktiva utsläpp i omgivningen runt kärnkraftverket, inklusive delar av Ryssland på gränsen mot Ukraina om vinden ligger på åt det hållet. 

Ukraina har totalt 15 kärnkraftsreaktorer vid fyra kärnkraftverk och kärnkraften står för cirka hälften av landets elproduktion. På en karta visar Pavel Kudinov hur ryska trupper närmar sig ytterligare ett av de ukrainska kärnkraftverken, Yuzhnoukrainsk Nuclear Power Plant som ligger cirka 35 mil söder om Kiev.

Han uppmanar väst att agera och hjälpa den ukrainska befolkningen, och även att hindra att fler kärnkraftverk tas över. Själv försöker han starta ett program för att ta emot ukrainska forskare och studenter vid svenska universitet och högskolor.

– Vi har haft ett möte här på avdelningen och idén fick starkt stöd. Nu behöver vi organisera oss så att forskare och studenter kan komma hit och jobba.