Annons

Forskaren Annika Granebeck mäter Kebnekaises sydtopp den 14 augusti år 2021.

Bild: 
Erik Schytt Mannerfelt

Kebnekaises sydtopp slår bottenrekord

Sedan augusti år 2020 har Kebnekaises sydtopp blivit drygt två meter lägre. Därmed når den sin lägsta höjd sedan mätningarna inleddes på 1940-talet.

Annons

Publicerad:

2021-08-18

2 094,6 meter över havet. Så högt sträckte sig Kebnekaises sydtopp den 14 augusti år 2021, vilket innebär en förlust på drygt två meter sedan motsvarande tidpunkt år 2020.

Forskare förväntar sig att höjden går upp och ned över tid, men sedan millennieskiftet har Kebnekaise krympt på ett sätt som avviker från denna ”jojo-effekt”.

– Trenden under de senaste 20–25 åren är tydlig, stabil – och pekar nedåt. Det är en dyster utveckling som vi även ser hos glaciärerna i området, säger Per Holmlund, professor i glaciologi vid Stockholms universitet, och en av de som studerar Kebnekaise vid Tarfala forskningsstation.

Den krympande höjden innebär att nordtoppen (som bara består av berg) sedan år 2018 officiellt räknas som Sveriges högsta punkt. Sydtoppen är dock högre under vinterhalvåret, men på sikt kan utvecklingen innebära att nordtoppen är högst året runt.

Kopplar krympandet till klimatförändringar

Mätningen går i linje med IPCC:s senaste klimatrapport, som bland annat tog upp den globala uppvärmningens allt allvarligare påverkan på glaciärer. 

Det som smälter bort från Kebnekaises topp är dock försumbart jämfört med volymerna som smälter bort från glaciärer. Men att prata om sydtoppen har en särskild poäng, säger Per Holmlund.

– Där finns ett symbolvärde, och en helt annan emotionell koppling. Sveriges högsta topp smälter sakta ned. Det är ett tecken som är mer lättbegripligt än exempelvis rön om att ”glaciärerna har blivit 50 meter lägre”.

IPCC:s rapport varnar för dyster klimatutveckling

Mänsklig klimatpåverkan har med stor sannolikhet fått extremväder att bli vanligare och allvarligare.

2021-08-09

Forskare om rapporten: De värsta scenarierna mindre sannolika – men det är bråttom ändå

Markku Rummukainen är professor i klimatologi vid Lunds universitet, och har företrätt Sverige i FN:s klimatpanel IPC

2021-08-10

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.