Annons

Benjamin List, 53 år, född i Tyskland, professor vid Max-Planck-Institut für Kohlenforschung, Tyskland, och David MacMillan, 53 år, född i Skottland, Storbritannien, i dag professor vid Princeton University, USA.

Kemipris till nytt verktyg för molekylbygge

Konsten att bygga molekyler är livsviktig för att tillverka de flesta ting runt omkring oss. Årets kemipristagare har utvecklat ett nytt sätt att bygga molekyler enklare och mer miljövänligt än tidigare.

Annons

Publicerad:

2021-10-06

En katalysator är ett ämne som snabbar på en  kemisk reaktion utan att själv förbrukas. Det minns kanske de flesta från sin skolkemi. För kemister är katalysatorer ett livsnödvändigt verktyg för att kunna bygga ihop mindre beståndsdelar till produkter i form av allt från färg till läkemedel.

Länge fanns det bara två olika typer av katalysatorer att välja på, de som finns i naturen i form av enzymer, eller olika metaller. Årets kemipristagare har oberoende av varandra funnit ett tredje sätt. År 2000 presenterade de på var sitt håll små organiska molekyler som bildat ett tredje ben inom katalysen som fått namnet organokatalys.

Många och snabba framsteg

– De här två forskarna har gett oss ett helt nytt verktyg som lett till en explosionsartad utveckling. På bara några år kom väldigt många och snabba framsteg och det kommer absolut att bli ett än viktigare verktyg i framtiden, säger Olof Ramström, professor i kemi vid Linnéuniversitetet och ledamot i Nobelkommittén för kemi.

Den ena pristagaren, Benjamin List, beskrev i februari 2000 hur aminosyran prolin kan användas för att slå ihop två substanser genom att få kolatomer att binda till varandra. Prolin är en liten, enkel och miljövänlig molekyl och Benjamin List visade hur den kunde ersätta ett mycket komplext enzym, bestående av mer än 300 aminosyror.

Johan Åsberg, ordförande i Nobelkomittén för kemi, påpekar att konceptet är så enkelt och genialt att ”många har undrat varför man inte kom på det tidigare.” Under presskonferensen berättade Benjamin List själv per telefon att han först tänkte att det var en dum idé som någon annan redan testat.

– Men när jag såg att det fungerande så förstod jag att det kunde bli något stort.

Att det skulle räcka hela vägen till ett Nobelpris, 21 år senare, hade han dock inte trott ens i sin vildaste fantasi.

Viktig och attraktiv egenskap

Samtidigt som Benjamin List experimenterade med sin aminosyra funderade David MacMillan över enklare sätt att bilda ringar av kolatomer, en mycket vanlig molekylform inom kemin. Även han lyckades utveckla enkla, organiska molekyler som kunde göra samma jobb som metallkatalysatorer men som var mer stabila. 

De nya organiska katalysatorerna har en annan mycket viktig och attraktiv egenskap. De är ovanligt bra på att skapa en viss variant av målmolekylen. Många biologiska molekyler finns till exempel i en högervriden och en vänstervriden variant, ungefär som våra händer. Kroppen kan dock känna skillnad, så inom utveckling av läkemedel gäller det att tillverka rätt sorts molekyl för att inte få oönskade bieffekter.

Används flitigt inom läkemedelsforskning

Det är också inom läkemedelsforskningen som de båda pristagarnas upptäckter hittills anammats mest.

– Där används det flitigt för att utveckla nya läkemedelskandidater, säger Olof Ramström.

Även inom tillverkning av läkemedel kommer de nya katalysatorerna att bli vanligare på sikt.

– Men det tar lång tid att ställa om från gamla metoder så där får vi vänta några år.

Båda pristagarna är 53 år och fortfarande aktiva och ledande inom fältet de skapat och nu belönas för. Benjamin List berättade att han är närmast chockerad över hur fort utvecklingen går och att den nya typen av katalysatorer klarar saker som enzymer inte klarar.

Han hoppas att Nobelpriset ska ge honom ännu mer frihet och fortsätta att prova fler saker som ”verkar omöjliga”.

Benjamin Lists organokatalysator

David MacMillans organokatalysator

Klicka för att ladda ner infografiken som PDF.

Bild: 
Johan Jarnestad / The Royal Swedish Academy of Sciences

Klimat och komplexitet belönas med fysikpris

FN:s stora klimatkonferens i Glasgow inleds om mindre än en månad, och ett Nobelpris till fysi

2021-10-05

Medicinpris till forskning om beröring och temperatur

Upptäckterna har förklarat vår livsviktiga förmåga att registrera temperatur, beröring och våra kroppsdelars position i rummet (proprioception). De har betydelse för en rad fysiologiska processer och sjukdomstillstånd.

Under alla månader med coronarestriktioner har många av oss upplevt en skriande brist på sinnliga upplevelser i form

2021-10-04

Ekonomipriset: ”Naturliga experiment har helt stöpt om forskningen”

Tack vare David Card, Joshua D. Angrist och Guido W.

2021-10-11

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.