Klimatforskare: Glaciärerna tappar sin balanserande roll

Rapporten presenterades på klimatmötet i Madrid av Future Earth, en paraplyorganisation för global hållbarhetsforskning. Under de senaste två veckorna har många rapporter släppts på det gemensamma temat att läget blir alltmer akut. Tanken med den här rapporten är att ge en överblick, förklarar Erik Pihl som är klimatanalytiker på Future Earth.

Vad tycker du sticker ut mest i strömmen av klimatrapporter som har kommit 2019?

− En sak är att vi ser en tydligare och tydligare påverkan på stora system som vi trodde var stabila. Nio av femton storskaliga klimatsystem börjar visa tecken på att närma sig trösklar där effekterna förstärker sig själva.

Ett sådant exempel är en kraftig avsmältning av glaciärer. Tidigare har avsmältningen gått långsamt och inte bidragit särskilt mycket till havsnivåhöjningen. Att haven stiger har tidigare mest berott på att varmare vatten utvidgas, men nu börjar även smältande glaciärer att bidra.

− Nu ligger stigningen orsakad av avsmältning i Antarktis i nivå med de allra värsta prognoserna. Stigningen accelererar och går tre gånger snabbare än medelnivån under 1900-talet.

Glaciärerna tappar sin balanserande roll

Ett annat av huvudbudskapen i sammanfattningsrapporten är att det börjar bli tydligt hur stor påverkan temperaturökningen kommer att ha på människors överlevnad och vardagsliv, enligt Erik Pihl.

− Förändringarna i bergssystem kommer att påverka vattentillgången för en miljard människor. Flödena blir mer ojämna eftersom glaciärerna håller på att tappa sin balanserande roll.

Som ytterligare en viktig insikt lyfter Erik Pihl fram att högre koldioxidkoncentrationer kommer att ge våra grödor lägre näringsinnehåll.

Redan beslutad infrastruktur underminerar målen

Beslutade utsläpp från existerande och föreslagen energi-infrastruktur konsumerar hela CO₂-budgeten som återstår om vi ska begränsa uppvärmningen till 1,5 grader. Om det ska nås måste existerande kraftverk avvecklas före 2030. Samma beslutade utsläpp konsumerar omkring 2/3 av CO₂-budgeten om vi siktar på 2-gradersmålet, enligt en artikel som publicerades i Nature i juli.

Artutrotning följer temperaturökningen

Med stigande temperaturer ökar antalet arter som utrotas. Förlust av arter är ödesdigert på många sätt och det förstärker dessutom effekterna av den globala uppvärmningen. Artrikedom spelar en nyckelroll för att stabilisera jordens ekosystem och öka deras motståndskraft mot uppvärmning, enligt sammanfattningsrapporten 10 new insights in climate science 2019.

Havsnivåhöjningen accelererar

Världens hav stiger snabbare än förväntat. Höjningen accelererar och är nu tre gånger högre än medelnivån under 1900-talet. Dessutom visar relativt stabila ismassor på Grönland och Antarktis tecken på accelererande smältning, vilket skulle kunna orsaka plötsliga islossningar som skulle höja havsnivåerna dramatiskt, enligt sammanfattningsrapporten som publicerades i dag.

Globala protester ger hopp

Rapportens tionde punkt innehåller dock en strimma av hopp – tiden kan ha kommit för en vändpunkt i den globala klimatmedvetenheten. Opinionsundersökningar visar att ett växande antal medborgare i många länder är allvarligt oroade över klimatförändringarna. Inte bara klimatsystemen närmar sig ”tipping points” där stora förändringar kan ske mycket snabbt. Stora folkliga protester kan också nå en tröskel där socioekonomiska förändringar skulle kunna ske mycket snabbt, tror rapportförfattarna.

En sammanfattning av sammanfattningen

1. Världen är inte på rätt spår. Med nuvarande utveckling kommer målen i Parisavtalet inte att nås.
2. Klimatförändringarna är snabbare och starkare än förväntat. Dagens koldioxidnivåer är högre än de varit under de senaste 66 miljoner åren, och en global temperaturhöjning kan nås redan år 2030 istället för 2040 som IPCC tidigare förutspått.
3. Klimatförändringarna slår hårt mot bergsområden och smältande glaciärer påverkar vattentillgången i stora områden.
4. Världens skogar är hotade och det får globala konsekvenser. Mänskligt orsakade bränder minskar skogarnas viktiga kapacitet att lagra koldioxid.
5. Extremväder är ”det nya normala” 2019.
6. En rik biologisk mångfald hjälper till att hantera förändringen – men den är hotad. 1 till 2 graders ökning kommer att orsaka utrotning av 14–99 procent av arterna i olika ekosystem världen över.
7. Klimatförändringen hotar livsmedelsförsörjning och hälsa för hundratals miljoner människor. Stigande temperaturer kommer att öka risken för svält i världens torraste regioner. Samtidigt kommer den ökande koldioxidkoncentrationen att minska näringsvärdet i de flesta sädeslag.
8. De mest utsatta kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarnas effekter. Vi kommer alla att drabbas men de fattigaste kommer att ha minst chanser att hantera naturkatastrofer som torka och översvämningar.
9. Jämlikhet och social rättvisa är avgörande för en framgångsrik hantering av klimatförändringarna.
10. Tiden kan ha kommit för en vändpunkt i opinionen. En ökande andel av världens befolkning är allvarligt oroade över klimatförändringen.

Här är hela rapporten  − 10 New Insights in Climate Science 2019