Kraftig minskning av vilda renar

Antalet renar på den arktiska tundran har minskat med drygt 50 procent under de senaste 20 åren. Den främsta orsaken är klimatförändringarna som försämrar tillgången till mat, både på sommaren och vintern

Publicerad

Den arktiska tundran breder ut sig över de nordligaste delarna av Eurasien och Nordamerika. Området är kallt, torrt och saknar träd eftersom rotsystemen stoppas av den ständiga tjälen i marken, permafrosten.

Renen är en den dominerande växtätaren på den arktiska tundran och därför en nyckelart i ekosystemet. Men antalet renar har minskat från 4.7 miljoner till 2,1 miljoner under de senaste 20 åren. Det visar en ny rapport från den vetenskapliga organisationen National oceanic and atmospheric administration, NOAA, som övervakar drygt 20 bestånd av renar.

Att renbestånden ökar och minskar över tiden är visserligen en naturlig process. Men de nuvarande beståndsstorlekarna är rekordlåga. I exempelvis Alaska-Kanadaområdet har fem bestånd minskat med 90 procent och visar inga tecken på återhämtning.

Forskarna bakom rapporten menar att de pågående klimatförändringarna är huvudorsaken till minskningarna. En studie utförd i Nordamerika visar att de ökande sommartemperaturerna leder till att fler renkor dör. Det beror sannolikt på värmestress och på svält, som uppstår när torka försämrar betena.

Värmen gynnar också parasiter, flugor och bromsar som är ett stort problem för renar. När plågan blir alltför svår tvingas renarna upp i bergen och till snötäckta områden där det finns färre flygfän, men sämre beten.

Dessutom skapar de allt mildare vintrarna problem. Nederbörden faller oftare som regn i stället för snö. Om regnet följs av minusgrader bildas en isskorpa på marken. Maten blir då oåtkomlig för renarna. Utbredda isskorpor som ligger kvar under lång tid kan orsaka massdöd. Det inträffade exempelvis i Sibirien vintern 2013, då 60 000 renar svalt ihjäl.

Forskarna har beräknat antalet renar genom att fotografera bestånden från flygplan under de allra varmaste sommarperioderna. Då är renarna förhållandevis lätta att hitta eftersom de klumpar ihop sig i snötäckta områden för att minska insektsplågan. Forskarna har även räknat renar i kalvningsområdena, som renkorna uppsöker under våren. Flera underter av ren ingår i studien, exempelvis den nordamerikanska varianten caribou.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor