Kråkfåglarnas intelligens överdriven?

Fabeln ”kråkan och kruset” handlar om en törstig kråka som lyckas dricka vatten ur ett krus genom att släppa stenar i det, så att vattennivån kommer inom fågelns räckhåll.

Fabeln har inspirerat till ett flertal vetenskapliga försök på temat ”kråkfåglar och vattenkrus”. Försöken visar att flera arter av kråkfåglar, bland annat: nyakaldeonienkråka, råka och nötskrika kan klara av den här sortens uppgifter.

Kråkfåglarna anses vara både läraktiga och intelligenta. Men forskare från Stockholms universitet ifrågasätter nu om kråkfåglarna som deltog i försöken uppvisade kausal förståelse – att de förstod ”orsak och verkan” – och inte bara provade sig fram.

Forskarna har gjort metaanalyser av data från ett tiotal publicerade studier med ”kråka- och krusexperiment”. Analyserna visar att ju fler försök fåglarna gör, desto bättre resultat får de i försöken

– Fåglarna lär sig alltså att lösa uppgifterna medan försöken pågår. Om de verkligen hade kausal förståelse så skulle de ju göra rätt från allra första början, säger Johan Lind som är docent i etologi vid Stockholms universitet och en av forskarna bakom den nya studien, som har publicerats i Animal behaviour.

I många av kråkstudierna rapporteras fåglarnas resultat som ett genomsnitt av de tio första försöken – och det döljer att fåglarna blir bättre med tiden, menar Johan Lind. När han tillsammans med sina kollegor analyserade data från dessa studier, så visade det sig att vid 12 av 17 experiment avgjorde slumpen om fåglarna klarade av att lösa problemen på första försöket. Vid de resterande fem experimenten klarade sig fåglarna bättre än vad man kan förvänta sig av slumpen. Men i dessa fall spelade fåglarnas erfarenheter in.

– Det är ett problem som är oundvikligt vid den här sortens experiment, Djuren måste tränas innan de kan delta i experimenten och de belönas under träningen. Det kan skapa preferens för vissa föremål som gett belöningar under träningen, och även ge erfarenheter som kan underlätta problemlösningen i själva experimenten.

Forskarna från Stockholms universitet menar att det finns magert stöd för att kråkfåglarna har kausal förståelse, snarare lär de sig komplicerade uppgifter genom trial-and-error. Forskarteamet har utvecklat en matematisk modell som beskriver hur avancerade och sammansatta beteenden kan utvecklas från serier av enklare beteenden som ger någon form av belöning – förloppet påminner om de inlärningsmetoder som används av djurtränare.

– Det råder inget snack om att vissa djur har väldigt smarta beteenden, men vi menar att det finns ytterst lite stöd för att dessa beteenden uppkommer genom kausal inlärning, säger Johan Lind.

­Mathias Osvath är docent i kognitiv zoologi vid Lunds universitet och har studerat kråkfåglars kognitiva förmågor under lång tid. Han är kritisk till de metanalyser av ”kråkan och kruset-studier” som Johan Lind och hans kollegor har utfört – och menar att forskarteamet inte förhåller sig till avsikten med dessa studier.

– För det första hittar de på att för att ha någon form av kausal förståelse måste man lösa uppgiften på första försöket. Det är i sig felaktigt och stämmer inte på människor heller. Sedan räknar de på detta och finner att de flesta fåglar inte klarar det på första försöket. Nej, det visste vi redan och det är inte det frågan handlar om. Frågan handlar om vad fåglarna tar fasta på när de lär sig uppgiften.

– Sedan om vi kommer till inlärning, och det är här de brister i sin behandling av kognitiva mekanismer: de tycks anta att trial-and-error är en kognitiv mekanism. Men det är det inte, det är en metod som djur och vi människor använder oss av för att testa olika saker i världen.

Enligt Mathias Osvath så visar forskningen att kråkfåglarna provar sig fram, men att detta beteende är målorienterat och att det tycks som om de tar fasta på vissa egenskaper hos föremålen under försöken, exempelvis huruvida materialet flyter eller inte. Djuren förstår att deras handlingar medför att vissa saker händer, men inte nödvändigtvis varför sakerna händer. Detta är alltså inte samma sak som orsak och verkan.

– Ingen studie, så vitt jag vet, har uttryckt att kråkfåglarna visat kausal förståelse. Det är ett jätteomfattande begrepp som är ambivalent och oftast undviks. Författarna till den nya studien tar inte hänsyn till de olika kognitiva begreppen, och den uppsjö av studier och teorier som genomförts eller baserats på djur och människor.

Studien som forskarna från Stockholms universitet presenterar är kontroversiell – och det är troligt att vi kan förvänta oss fler kommentarer från berörda forskare.